Sötsaker och typ 1-diabetes

Vad vi äter och hur vi äter påverkar hur vi mår på flera olika sätt. När vi äter hälsosamt och regelbundet får vi i oss det som kroppen behöver, vilket gör att vi orkar mer och mår bättre.

De nordiska näringsrekommendationerna (NNR2012) är resultatet av över 100 nordiska kostforskares genomgång av samtliga vetenskapliga studier efter år 2000.

Tallriksmodellen består av tre delar: en del med grönsaker, en med potatis, ris, pasta eller andra kolhydratrika livsmedel samt en del med kött, fisk, tofu eller andra proteinrika livsmedel.

Vad vi äter och hur vi äter påverkar hur vi mår på flera olika sätt. När vi äter hälsosamt och regelbundet får vi i oss det som kroppen behöver, vilket gör att vi orkar mer och mår bättre.

Maten vi äter delas in i kolhydrater, fett och protein och är alla energigivande näringsämnen. Alla ämnen har en viktig uppgift i kroppen och för vår hälsa.

En person med typ 1-diabetes behöver ta insulin till alla sina måltider. Hur mycket insulin som behövs beror på innehållet i maten och vad varje enskild person har för insulinbehov.

Mat kan vara så mycket mer än bara näring. Mat kan vara en hobby, ett yrke, en trevlig social stund, njutning eller något som bara måste intas. 

Forskningen visar att kosten har en viktig roll för behandlingen av typ 1-diabetes. Personer med typ 1-diabetes som följer näringsrekommendationerna får ett jämnare blodsocker.

Oavsett om maten innehåller socker eller sötningsmedel är det bra att fundera över när och hur mycket sött som är lämpligt. Mat med socker ger mycket kcal, men ingen näring.

Sverige är ett av de 10 länder i världen där invånarna äter mest godis. Här äter en person i genomsnitt 15 kilo godis per år i Sverige.

Det är oktober och snart dag för Halloween. Traditionen att gå runt bland grannar och fråga om bus eller godis har blivit allt större här i Sverige de senaste åren.