Kolhydraträkning
Senast uppdaterad: 2020-10-26
Det är främst kolhydraterna i maten som höjer blodsockret och därför utgår man framförallt från kolhydratmängden för att räkna ut en insulindos. Detta kallas kolhydratberäkning.
Till de flesta måltider räcker kolhydraträkning för att beräkna en korrekt insulindos men hela måltidens sammansättning spelar roll för att få ett bra blodsocker efter maten.
Måltidsinsulinet
Måltidsinsulinet är utformat att passa bäst till en blandad måltid, tallriksmodellen är en bra utgångspunkt. Vid en kolhydratrik måltid är ett bra tips att ta insulinet före måltiden, cirka 10–20 minuter (beroende på insulinsort), så att insulinet hinner bli aktivt och ta hand om blodsockret som stiger snabbt.
När det är mycket fett och protein behövs istället insulinets effekt förlängas och dosen kan tas 15–30 minuter in i måltiden. Ibland passar det att dela upp insulindosen och feta och proteinrika måltider kan dessutom behöva lite mer insulin. Med insulinpump finns större möjligheter att anpassa och justera insulindosen.
Nästan all mat vi äter innehåller kolhydrater
Kolhydratrika livsmedel är till exempel pasta, ris, potatis, bröd och mjölkprodukter. Godis och söta drycker innehåller mycket kolhydrater i form av socker. Uppgifter på kolhydratinnehåll finns på förpackningar, i kolhydratlistor och även i appar till mobiltelefoner.
Dessa livsmedel innehåller 10 g kolhydrater i angivna mängder:
• Ett litet äpple
• Ett litet päron
• 2 små clementiner
• 1 dl juice
• 7 st vindruvor
• 2 morötter
• 2 dl naturell fil ellerYoghurt
• 2 dl mjölk
• 1/2 banan
Beräkna kolhydrater
För att beräkna en insulindos till måltiden behövs dels mängden kolhydrater du tänker äta och dels en kolhydratkvot. Genom att dividera kolhydrater i gram med kolhydratkvoten får man fram hur många enheter insulin som behövs till måltiden. Om du behöver rätta till ett högt blodsockervärde behöver du även ett blodsockervärde och en korrektionskvot. Antal mmol som blodsockret behöver sänkas divideras med korrektionskvoten för att få fram hur många enheter insulin som behövs.
Kolhydrat och korrektionskvoter varierar över dygnet på grund av andra hormoners effekt på insulinkänsligheten. Det betyder att de flesta har flera kolhydrat- och korrektionskvoter under dagen. Kvoterna förändras med tiden och skiljer mellan olika personer. Ditt diabetesteam hjälper dig att hitta kolhydrat och korrektions kvoter som passa dig, men med tiden lär du dig att justera dessa.
Exempel på hur en näringsdeklaration för ett bröd kan se ut:
Så här beräknar du kolhydrat-innehåll utifrån näringsdeklaration på förpackning
Läs näringsvärde på förpackningen, dessa anges alltid per 100g livsmedel och kan då direkt översättas till procent.
1. Väg maten, t.ex. en brödskiva.
2. Brödskivan väger: 48g.
3. Näringsvärde: 64g kolhydrater per 100g.
4. Dividera 64/100 = 0,64.
Alltså innehåller 1g bröd 0,64g kolhydrater.
5. Multiplicera 0,64 med brödskivans vikt: 0,64 x 48g = 30,72.
6. Brödskivan innehåller 31g kolhydrater.
Så här räknar du ut insulindos till en måltid
Exempel: Räkna ut insulindos till frukost om kolhydratkvoten är till exempel 10 g/E:
| LIVSMEDEL | MÄNGD | KOLHYDRATER (gram) |
| BRÖD | 1 SKIVA | 15 g |
| SMÖR | 1 TSK | 0 g |
| OST | 2 SKIVOR | 0 g |
| GURKA | 4 SKIVOR | 0 g |
| MJÖLK | 1 GLAS (2 DL) | 10 g |
| BANAN | 1 ST | 20 g |
Hjälpmedel för kolhydratsräkning
T1D-appen har en väldigt bra guide för att komma igång med kolhydraträkning. I T1D-appen hittar du också kolhydratslistor som underlättar vid beräkning av kolhydra
ter. T1D-appen finns att ladda ner från App Store eller Google Play.
Du kan även ladda ner denna kolhydratslista med några av de vanligaste livsmedlen listade med kolhydratsinnehåll.
Tänk på!
Det är upp till dig hur mycket och vilken mat du vill äta för att må bra och anpassa insulinet därefter. Inte tvärtom.
