Hur väljer ni ut era grupper? Kan man anmäla sig för att delta?

Fråga:

Hej Johnny!

Det ni gör är helt fantastiskt och mycket avgörande för den ökade diabetes vi har. Min son född 2003 fick typ 1-diabetes för två år sedan nu och kämpar på.

Vi har läst mycket om olika forskningsprojekt och de studier ni genomför på grupper av människor. Hur väljer ni ut era grupper? Kan man anmäla sig att delta?

Tack på förhand!
Med vänliga hälsningar,

CE, Mamma

Svar:

HEJ!

Tack för denna vanliga fråga. Jag ska försöka ge ett svar även om jag inte kan ge ett svar för ALLA studier, då det är olika inklusionskriterier, dvs olika sätt att välja vilka som får delta. För information om olika studier och krav som gäller för att få vara med så finns en hemsida, swediabnet.se som jag försöker hålla någorlunda uppdaterad, i den mån jag får reda på studier som pågår i Sverige.

Generellt kan man säga att i studier som rör möjligheten att rädda kvarvarande insulinsekretion, så brukar man ta med patienter som inte haft typ 1-diabetes särskilt länge – ibland kanske upp till 6 månader, ofta ännu kortare tid. Skälet är att man vill rädda så många som möjligt av de celler som bildar insulin, dvs innan de har hunnit att dö. Ofta mäter man förmågan att bilda insulin, och kräver en viss minimiförmåga, för att få delta i studien. Härtill finns ofta andra kriterier som kan gälla förekomst av en viss typ av autoantikroppar, eller viss genetisk läggning, så kallad HLAtyp. Ett annat kriterium är ålder. Hittills genomförs i Sverige sällan studier på barn under 10 års ålder. Delvis på grund av både etiska och praktiska skäl, men också för att barn i yngre åldrar ofta har så snabbt och aggressivt sjukdomsförlopp att det helt enkelt anses svårare att få någon effekt.

Men, detta betyder inte att de som haft diabetes en längre tid, eller yngre barn aldrig kommer att få en chans att delta! Det är mycket möjligt att man även kommer att studera effekten på dessa grupper när man väl funnit en metod som fungerar. Det pågår t ex studier där så kallat GAD-vaccin sprutas in i en lymfkörtel, vilket visat uppmuntrande resultat. Om det kan bekräftas i en kommande stor studie att effekten är så god som den hittills verkar vara är det inte uteslutet att man kommer att vilja pröva behandling på patienter som haft typ 1-diabetes i flera år men som fortfarande har egen förmåga att bilda insulin, och kanske även ner i yngre åldrar. Så ge inte upp! Följ information på Barndiabetesfondens hemsida och i Sticket och ev på Swediabnets hemsida. Det finns också andra studier som gäller pumpar, sensorer, nya sorters insulin, komplikationsutveckling etc. men det får belysas en annan gång.

Vänliga hälsningar, Johnny