Del 7 av 7 – Kostnader för samhället
Senast uppdaterad: 2019-11-30
Insulinsprutor i tid och otid, lite mindre lördagsgodis, ibland yrsel och illamående. Ingenting kunde vara mer fel. Typ 1 diabetes är en tuff, obotlig och livshotande sjukdom som drabbar våra barn och ungdomar. Det här är en del i en serie artiklar för att utrota fördomarna, öka insamligen till forskningen och att ge de drabbade och deras familjer en ljusare framtid.
Har samhället råd att inte bekämpa typ 1-diabetes?
En fråga som då och då lyfts är huruvida samhället har råd att forska mer om Typ 1 diabetes. Vår motfråga blir då: har samhället råd att inte göra allt det kan för att bekämpa sjukdomen?
Typ 1 diabetes är en så kallad autoimmun sjukdom (det egna immunförsvaret angriper de celler som bildar insulin) som för många både förkortar livet och gör det fattigare – också rent ekonomiskt. Personer som utvecklar Typ 1 diabetes tidigt i livet får i genomsnitt sämre slutbetyg både från grundskolan och från teoretiska program på gymnasiet. Det avspeglas också senare i livet på inkomsten, som är lägre för den som har diabetes än för den genomsnittliga svensken.
Sjukdomen ger också svåra ekonomiska konsekvenser på nationell nivå. Kostnader för behandling av sjukdomen och dess komplikationer kostar miljarder, och till detta kommer svårberäknade kostnader för föräldrar, extrapersonal i förskolor/skolor.
Den viktigaste aktören
Barndiabetesfondens huvudsakliga syfte är att finansiera forskning inom Typ 1 diabetes hos barn och ungdomar. Här spelar Barndiabetesfonden en viktig roll som den enda aktören som fokuserar på forskningen kring just Typ 1 diabetes. Framstegen inom diabetesforskningen har varit stora.
Innan insulinet upptäcktes kunde ett barn med Typ 1 diabetes förväntas överleva högst ett par år. I dag kan en person med Typ 1 diabetes med rätt behandling leva ett långt och mestadels bra liv. Men det finns mycket kvar att göra. Visionen är att utrota Typ 1 diabetes helt till år 2040. Det kan du hjälpa oss att göra.