Att leva med typ 1-diabetes som vuxen
På den här sidan kan du som lever med eller nära typ 1-diabetes som vuxen bland annat läsa mer om sjukdomen, om tekniska hjälpmedel och om forskningen som stöttas av Barndiabetesfonden.
Efter 34 år med sprutor bestämde sig 66-årige Mats Larsson för att ta steget och byta till insulinpump. – Att ha bra värden för att minska komplikationerna är min största motivation, säger Mats Larsson.
Det går att ha ett väldigt bra och aktivt liv med typ 1-diabetes, det menar Robin Bryntesson som trotsade läkarnas råd och satsade på en elitkarriär som längdskidåkare. – Men jag vaknar fortfarande på natten när det larmar, säger Frida Bryntesson.
Som sjuåring diagnostiserades han med typ 1-diabetes. Några år senare blev han Bullerbyns Lasse med hela svenska folket. För Barndiabetesfonden berättar Tomas Johansson om inspelningarna, dåtidens plågsamma insulinsprutor, samt hur han lärt sig leva med sjukdomen – och inte mot den – och att det livet är riktigt bra.
Läs om Systrarna Filippa och Felicia samt vännen Sandra vet av egna erfarenheter hur påfrestande typ 1-diabetes kan vara. Deras podd fungerar delvis som terapi för dem själva – men deras förhoppning är att de, genom att dela med sig av sina erfarenheter, kan stötta andra med typ 1-diabetes.
Hennes pappa gick bort i komplikationer av typ 1-diabetes redan som 34-åring. Nu vill Barndiabetesfondens ekonomiansvarige Maria Edlund få fler att hjälpa till i jakten på ett botemedel.
Björn Björkman drabbades av typ 1-diabetes i början av 1960-talet. Nu berättar han om livet med sjukdomen och om förhoppningen att forskarna snart ska hitta botemedel.
En som vet mycket om ätstörningar och diabetes är Sara Mobäck som blev diagnostiserad med typ 1-diabetes när hon var 13 år och anorexia när hon var drygt 25 år. Sara är sekreterare i Barndiabetesfondens Lokalförening Stockholm och driver även en av Sveriges största bloggar inom typ 1-diabetes, saramoback.com där hon berättar om sig själv och sitt liv med typ 1-diabetes.