Denna webbplats använder cookies för att ge dig den bästa möjliga upplevelsen. Fortsätter du innebär det att du accepterar att cookies används.
{{ node.Name }} {{ node.Name }}

Vad är skillnaden mellan diabetes typ 1 och typ 2?

Att diabetes är flera olika sjukdomar med olika behandlingsmetoder och orsaker kan vara svårt att förstå. Därför förklarar vi i den här artikeln skillnaden mellan typ 1-diabetes och typ 2-diabetes.

Diabetes som sjukdomstillstånd uppstår när insulinproduktionen i kroppen har upphört eller när det insulin som produceras inte har tillräcklig effekt. Insulin är ett livsviktigt hormon som reglerar blodsockret. Utan insulin kommer socker inte in i cellerna så cellerna i kroppen får inget bränsle och vi kan inte överleva. Hos en frisk person regleras insulinproduktionen helt automatiskt och blodsockret hålls på en mycket jämn nivå. Gemensamt för både typ 1-diabetes (även kallat diabetes typ 1, diabetes 1 eller förr barndiabetes) och typ 2-diabetes (även kallat diabetes typ 2, diabetes 2 eller förr åldersdiabetes) är att det blir för mycket socker i blodsockret (blodsockret är för högt), vilket är mycket skadligt för kroppen på lång sikt.

Typ 1-diabetes

När en person drabbas av typ 1-diabetes har kroppens insulinproduktion minskat eller helt upphört. En person med typ 1-diabetes måste därför tillföra insulin utifrån med hjälp av en spruta (insulinpenna) eller insulinpump, dygnet runt, livet ut.

Typ 2-diabetes

Vid typ 2-diabetes producerar kroppen inte tillräckliga mängder insulin eller så kan inte kroppen utnyttja det insulin som produceras. En person med typ 2-diabetes kan behandlas med läkemedel i form av tabletter eller sprutor, men det är inte ovanligt att personer med typ 2-diabetes behöver tillföra insulin1.

Orsak

Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom som forskarna inte vet orsaken till eller varför vissa drabbas. Vem som helst kan drabbas när som helst under livets gång oavsett hur du lever eller äter2.

Vid typ 2-diabetes spelar ärftliga anslag en stor roll i utvecklandet av sjukdomen. Även övervikt, för lite fysisk aktivitet, ohälsosam kost och hög ålder ökar riskerna för att drabbas av typ 2-diabetes3. 2020 levde cirka 50 000 barn och vuxna i Sverige med typ 1-diabetes och cirka 400 000 med typ 2-diabetes4.

Tre vanliga symptom

Insjuknandet i typ 1-diabetes kan ske på några dagar eller veckor och symptomen är tydliga. Vid typ 2-diabetes kan symptomen vara vaga och blodsockret kan ha varit högt under lång tid innan det upptäcks5.

De tre vanligaste symptomen för både typ 1 och typ 2-diabetes är:

 Stora urinmängder.

 Ökad törst.

 Trötthet.

Klicka här för att läsa mer om vanliga symptom för typ 1-diabetes.

Behandling av typ 1-diabetes

Vid typ 1-diabetes går behandlingen ut på att ersätta kroppens brist på insulin. Detta görs antingen med hjälp av insulinpenna eller insulinpump. Långverkande insulin ges en till två gånger per dygn eller så ges kortverkande kontinuerligt med pump6. Utöver det måste insulin ges till varje måltid för att kroppen ska kunna ta vara på maten. Det krävs ofta sex till tio injektioner per dag. Patienten doserar själv insulin till varje måltid och ger dessutom korrektionsdoser om blodsockret blir för högt.

Alla personer med typ 1-diabetes behöver en blodsockermätare för att hålla koll på sitt blodsocker. Detta görs antingen via stick i fingret (kapillär blodsockermätare) eller avläsning av en kontinuerlig glukosmätare som kallas CGM (Continous Glucose Monitoring). Vid typ 1-diabetes är det höga blodsockervärden (hyperglykemi) över lång tid som leder till många komplikationer och följdsjukdomar. Även låga blodsockervärden (hypoglykemi) kan vara livshotande och leda till kramper, medvetslöshet eller i värsta fall död. Hypoglykemi behandlas med druvsocker eller söt dryck – aldrig med insulin! Om en person med typ 1-diabetes blir medvetslös ska ambulans kontaktas och personen läggas i framstupa sidoläge.

Behandling av typ 2-diabetes

Den första och viktigaste komponenten i behandlingen av typ 2-diabetes är en förändrad livsstil som ofta innebär viktnedgång, ökad fysisk aktivitet och en hälsosammare kost. Räcker inte den förändrade livsstilen behövs läkemedel som förbättrar de insulinproducerande cellernas förmåga att bilda insulin, eller som ökar kroppens känslighet för insulin. Det kan också vara så att personer med typ 2-diabetes behöver tillföra insulin. Man skulle kunna säga att personer med typ 2-diabetes kan bli villkorligt friska om de fortsätter med sina hälsosamma levnadsvanor.

Komplikationer

Att leva med typ 1-diabetes eller typ 2-diabetes är en komplex situation på många plan, med risk för allvarliga komplikationer, både på kort och lång sikt.

Kortsiktiga komplikationer

Typ 1-diabetesTyp 2-diabetes
Hypoglykemi Hypoglykemi
Ketoacidos  

Långsiktiga komplikationer

Typ 1-diabetesTyp 2-diabetes
Nervskador (nedsatt känsel, smärta) Nervskador (nedsatt känsel, smärta)
Ögonskador (retinopati) Ögonskador (retinopati)
Njurskada (nefropati) Njurskada (nefropati)
Hjärt-kärlsjukdom, hjärtinfarkt m.m. Hjärt-kärlsjukdom, hjärtinfarkt m.m.

Källor

Ragnas Hanås. Typ 1-diabetes hos barn, ungdomar och unga vuxna: Hur du blir expert på din egen diabetes (PDF).

1 – sid 20 | 2 – sid 362 | 5 – sid 22 | 6 – sid 79 3.

3. Läkemedelsverket.

4. Nationella Diabetesregistret årsrapport 2020.

Boktips

 ”Diabetes” av Mona Landin-Olsson. Klicka här för att beställa boken.

 ”Diabetes – Fördjupningsbok i Prickserien” av Carl-David Agardh och Christian Berne. Klicka här för att beställa boken.

 När livet svänger: för föräldrar till barn och unga med diabetes av Isabel Petrini och Mimmie Willebrand. Klicka här för att beställa boken.

Pontus Keskisärkkä
Kommunikatör, Barndiabetesfonden
 Skicka e-post till Pontus

Pontus arbetar med att producera texter och artiklar om allt som rör typ 1-diabetes. 

Har du hittat språk- eller faktafel i texten? Mejla gärna oss på:
 korr@barndiabetesfonden.se  

×
  • {{ node.Name }}