Vad vet svenska folket om typ 1-diabetes?

Hjälp oss ge forskarna rätt förutsättningar för att besegra typ 1-diabetes. Swisha valfritt belopp till 900 05 97 och märk din gåva "Rapport22". Tillsammans är vi starka.

Du kan enkelt ladda ned bilden och öppna den i din Swish-app för att ge en gåva till forskningen.

Endast hälften vet att typ 1-diabetes är den mest allvarliga, obotliga sjukdomen som drabbar flest barn och unga i Sverige.

Varje år drabbas 1 800 personer av typ 1-diabetes i Sverige. Att leva med typ 1-diabetes innebär intensiv komplicerad behandling dygnet runt, året om, livet ut. Livet med sjukdomen hanteras bra av de flesta även om behandlingen är krävande, men många drabbas av allvarliga komplikationer på både kort och lång sikt. Kunskapen tycks vara lika låg som 2014 då Barndiabetesfonden ställde samma fråga i en undersökning, med samma resultat.

Visste du attvarje år drabbas 900 barn, det vill säga nästan 3 barn varje dag, av typ 1-diabetes i Sverige? Det gör sjukdomen till den allvarliga, obotliga sjukdom som drabbar flest barn och unga i vårt land.

 Tryck här för att läsa mer om konsekvenserna av den låga kunskapsnivån

1 av 4 svenskar tror att orsaken till typ 1-diabetes har med livsstil att göra.

Det går inte att förebygga typ 1-diabetes. Forskningen har inte funnit något samband mellan livsstilsfaktorer som till exempel kost, motion eller socker, och uppkomsten av sjukdomen. Typ 1-diabetes är en olöst gåta.

Visste du attingen vet varför man får typ 1-diabetes? Sjukdomen beror på en kombination av arv och ännu okända miljöfaktorer. Forskning krävs för att hitta förklaringen till typ 1-diabetes.

7 av 10 svenskar tror att ärftlighet är orsaken till typ 1-diabetes.

Sanningen är att vi inte vet vad typ 1-diabetes beror på. Ärftlighet spelar in men har en väldigt liten betydelse. Vem som helst kan få typ 1-diabetes och 30-40 procent av Sveriges befolkning har en genuppsättning som gör att man har högre risk att få sjukdomen. Men de flesta med dessa gener får inte typ 1-diabetes, utan det krävs andra faktorer också. Mer forskning behövs.

Visste du att9 av 10 som drabbas har inte en nära anhörig med sjukdomen? Symtomen är ofta tydliga men är ändå svåra att känna igen, särskilt hos små barn. Vid minsta misstanke om typ 1-diabetes, är det viktigt att snabbt uppsöka läkare.

Bara 1 av 4 vet att Sverige är ett av de två länder som är värst drabbade i världen.

Näst efter Finland är typ 1-diabetes vanligare i Sverige än i något annat land i världen. Varje år drabbas 900 barn och minst lika många vuxna i Sverige av typ 1-diabetes. Och ingen vet varför! Hur kommer det sig att så få vet att Sverige är så hårt drabbat, och varför är kunskapen om sjukdomen så låg?

Visste du attSverige är värst drabbat av typ 1-diabetes i världen, efter Finland? Sjukdomen har ökat kontinuerlig under 50 år i Sverige. Ingen vet varför.

Var femte person tror att typ 1-diabetes går att bota eller vet inte om den går att bota.

På frågan om typ 1-diabetes går att bota, svarade en femtedel* “ja” eller “vet inte” på något av alternativen. Kunskapen om sjukdomen är låg vilket försvårar insamlingen till livsviktig forskning.

Visste du atttyp 1-diabetes inte går att bota? Sjukdomen kräver insulinbehandling och blodsockerkontroll dygnet runt, livet ut. Typ 1-diabetes tar aldrig paus, vilket är mycket fysiskt och psykiskt på­frestande för alla drabbade.

*Av dem som inte har någon med typ 1-diabetes i sin närhet.

 Tryck här för att läsa mer om vikten av forskning

Var fjärde svensk tror att man ska ge insulin till en person med typ 1-diabetes som är medvetslös.

Detta är den mest skrämmande okunskapen eftersom den faktiskt kan döda. Om en person med typ 1-diabetes mår dåligt, beror det med största sannolikhet på att personen har lågt blodsocker och behöver socker. Insulin däremot, sänker blodsockret och ska aldrig ges till en person med lågt blodsocker. Det är förenat med livsfara.

Visste du attdu ska ge socker om en person med typ 1-diabetes mår dåligt? Druvsocker ger bäst effekt men lite saft eller juice kan också förhindra medvetslöshet. Om personen är medvetslös: lägg personen i stabilt sidoläge och ring 112. Ge aldrig insulin. 

Bas: Personer som inte har någon i sin närhet med sjukdomen. Av de som säger att de har någon nära anhörig med sjukdomen tror 20% att man ska ge insulin till en person som är medvetslös.

Bara 45 % av svenskarna uppger att de känner till skillnaden mellan typ 1-diabetes och typ 2-diabetes.

Typ 1-diabetes och typ 2-diabetes är två helt olika sjukdomar med olika orsaker. Ändå var det bara 45% av dem som inte har typ 1-diabetes i sin närhet som sa sig veta skillnaden. Läs om vad som skiljer sjukdomarna åt på sidan 22.

Visste du attbarn får i huvudsak typ 1-diabetes (98 procent av alla fall i Sverige)? Vuxna och äldre får oftast typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes kan inte förebyggas och kräver livslång behandling med insulin. Typ 2-diabetes kan ofta förebyggas, och ibland praktiskt sett botas (ingen medicinering krävs) med motion, kost och viktnedgång. Om medicinering behövs, räcker oftast tabletter.

Bas: Personer som inte har någon i sin närhet med sjukdomen.

3 av 10 tror att den som har typ 1-diabetes inte kan äta socker.

Typ 1-diabetes är en insulinbristsjukdom, inte en sockersjukdom (förr i tiden sa man helt felaktigt ”sockersjuka”). Blodsockret hos en person med typ 1-diabetes blir ofta högre och lägre än normalt eftersom den manuella tillförseln av insulin inte är lika exakt och smart som kroppens egen insulinproduktion. Vid lågt blodsocker behövs akut behandling med druvsocker eller söt dryck.

Visste du attsocker är en av de kolhydrater som vi får i oss via maten? Det är viktigt för alla att äta rätt sorts kolhydrater och minimera ätandet av sötsaker och söt dryck.

43% av svenskarna tror att personer med typ 1-diabetes behöver äta specialkost.

Barn och ungdomar med typ 1-diabetes har samma behov av energi och näringsämnen från maten som andra barn och ungdomar för att kunna växa och utvecklas normalt. Den som har typ 1-diabetes rekommenderas äta den kost som alla bör äta för att må bra. Det är den mat som Livsmedelsverket rekommenderar där tallriksmodellen är den bästa utgångspunkten. Det är alltså inte någon specialkost som rekommenderas.

Visste du atten person med typ 1-diabetes behöver ta insulin med spruta eller pump till alla sina måltider? Hur mycket insulin som behövs, beror på innehållet i maten och vad varje enskild person har för insulinbehov.