Olika sorters diabetes

Forskare har hittat nya, mer ovanliga, former och många tror att det finns fler varianter än de som hittills är kända.  

Några varianter av diabetes är: 

MODY (Maturity onset diabetes of the young) 

MODY är en genetisk form av diabetes som ofta debuterar i ung ålder. Den orsakas av mutationer i gener som påverkar insulinproduktionen eller insulineffekten. MODY finns i flera olika former och kan ibland behandlas utan insulin. 

LADA (Latent autoimmune diabetes in adults) 

LADA är en form av diabetes som inledningsvis ofta uppfattas som typ 2-diabetes, men forskningen tyder på att den är en variant av typ 1-diabetes som utvecklas långsammare. Den kräver ofta inte insulinbehandling förrän efter flera år. LADA drabbar vuxna och kännetecknas av autoantikroppar, vanligtvis GADA, i blodet.  

Graviditetsdiabetes 

Graviditetsdiabetes uppstår under graviditeten och beror på hormonella förändringar som påverkar insulinkänsligheten. Denna form av diabetes försvinner oftast efter förlossningen men kan öka risken för typ 2-diabetes senare i livet. 

Neonatal diabetes 

En sällsynt form av diabetes som beror på en genetisk mutation. Den uppstår hos barn innan sex månaders ålder. Neonatal diabetes kan vara både permanent och övergående, och behöver oftast behandlas med insulin.   

Sekundära former av diabetes 

Diabetes kan uppstå till följd av andra sjukdomar eller tillstånd, som har påverkat kroppens förmåga att reglera blodsockret. Några av dem är:  

Diabetes vid cystisk fibros 

Cystisk fibros-relaterad diabetes liknar typ 1- eller typ 2-diabetes beroende på svårighetsgrad. Den orsakas av skador på bukspottkörteln på grund av det tjocka, klibbiga slem som är karakteristiskt för cystisk fibros. Detta leder till en minskad produktion av insulin, liknande typ 1-diabetes, och ibland insulinresistens, som vid typ 2-diabetes. 

Diabetes vid inflammation i bukspottkörteln 

Vid en akut inflammation kan bukspottkörtelns förmåga att producera insulin vara tillfälligt nedsatt. Vid kronisk inflammation kan skadorna på bukspottkörteln vara så stora att sjukdomen inte kan gå tillbaka. Det kallas för typ 3c-diabetes eller pankreatogen diabetes. 

Diabetes vid pankreascancer 

Behandling av cancer orsakar ofta skador på bukspottkörteln som orsakar diabetes. Den behandlas vanligtvis med insulin och går sällan tillbaka. 

Diabetes vid hemokromatos 

Hemokromatos är en ärftlig sjukdom där kroppen absorberar för mycket järn från maten. Överskottet av järn lagras i olika organ, inklusive bukspottkörteln, vilket kan skada de insulinproducerande betacellerna och leda till diabetes.  Diabetes vid hemokromatos kallas också “bronsdiabetes” och behandlas genom att blodet tappas för att minska järnnivåerna, samtidigt som man får insulin eller orala läkemedel. 

Diabetes vid långvarig kortisonbehandling 

Kortison höjer blodsockret och steroidinducerad diabetes uppstår när användningen av kortison har skadat de insulinproducerande cellerna. Ibland återgår insulinproduktionen till normalt efter avslutad behandling men inte alltid.  

Text: Åsa Sturestig, Sakkunnig typ 1-diabetes, Barndiabetesfonden
Faktagranskare: Johnny Ludvigsson, Professor i Pediatrik, överläkare vid universitetssjukhuset i Linköping och typ 1-diabetesforskare.