Typ 2 diabetes
Om insulinproduktionen inte räcker för att klara kroppens behov, trots att insulinproduktionen är god eller relativt god, så uppstår relativ brist på insulin. Detta inträffar oftast hos äldre människor, delvis därför att betacellerna med åldern blir färre och kanske fungerar sämre, och också därför att den fysiska aktiviteten minskar vilket minskar insulinets effekt/känsligheten för insulin. Därför kallades sjukdomen förr åldersdiabetes. Emellertid drabbar typ 2 diabetes numera allt yngre människor, dels därför att den fysiska aktiviteten minskar, dels därför att kroppen blivit alltför stor p.g.a. uttalad fetma. Då räcker kanske inte längre insulinproduktionen till och den relativa insulinbristen medför liknande symtom och skador på kroppen som vid typ 1 diabetes. Den första och viktigaste komponenten i behandlingen är förändrad livsstil, ofta viktnedgång och ökad fysisk aktivitet. Räcker inte detta tillgrips läkemedel. Eftersom betacellerna kan producera insulin så kan man behandla med tabletter, som antingen stimulerar insulinproduktionen, eller som ökar känsligheten för insulin. Det finns också läkemedel som leder till ökad utsöndring av socker i urinen och läkemedel (ibland i injektionsform) som ökar den egna insulinfrisättningen när blodsockret är för högt.
MODY
Maturity Onset of Diabetes in the Young, innebär att en vuxendiabetesliknande form av diabetes drabbar barn. Det har visat sig bero på s.k. mutationer (förändringar) i de gener som har att göra med insulinets effekt eller förmågan att transportera in socker i cellerna. Man känner numera till flera olika former av MODY. MODY bör i första hand misstänkas vid mycket milt insjuknande, och när anhöriga i flera generationer haft/har diabetes. Om man misstänker MODY bör utredning göras, då de barnen med vissa former av MODY inte behöver insulin.
LADA
Vuxna som insjuknar i en form av Typ 2 diabetes visar sig ibland ha lite snabbare nedgång i den egna insulinproduktionen än förväntat. Man kan då i blodet finna så k autoantikroppar, GADA, vilket visar att dessa individer har ett inslag av autoimmunitet. Ofta kommer dessa personer inom få år att behöva insulin, och sjukdomen kan betraktas som en långsam form av typ 1 diabetes.
Övriga former av diabetes
Om en svår skada på bukspottkörteln leder till att bukspottkörteln måste opereras bort, så försvinner förstås även betacellerna vilket leder till insulinberoende diabetes. Vissa sjukdomar kan också skada bukspottkörteln så allvarligt att även flertalet av betacellerna dör, vilket ger diabetes. Det kan röra sig om cancer i bukspottkörteln, svår inflammation som ibland framkallats av alkohol, eller ex. skador som uppkommer vid sjukdomen Cystisk Fibros. Det finns också läkemedel som skadar betacellerna eller blockerar insulinfrisättningen.