Denna webbplats använder cookies för att ge dig den bästa möjliga upplevelsen. Fortsätter du innebär det att du accepterar att cookies används.
{{ node.Name }} {{ node.Name }}

Högt blodsocker – hyperglykemi

Högt blodsocker – hyperglykemi – är ett blodsockervärde över 8 mmol/l. Många barn har svårare att känna av ett högt blodsockervärde än ett lågt blodsockervärde.

Klicka på bilden för att förstora den.

Vid riktigt högt blodsocker kan barnet känna sig törstigt, torr i munnen, kissnödigt, trött och bli okoncentrerat. Om blodsockret ligger över 8 mmol/l längre tid är det inte bra för kroppen. Det beror oftast på att insulindosen inte varit tillräcklig i förhållande till maten, en pågående infektion eller att basdosen är för låg. Ett högt blodsockervärde som varar längre tid kan på sikt ge skador på kärl och nerver, exempelvis i ögon och njurar. Ett högt blodsocker sänks med insulin.

Behandling av högt blodsocker

 Ett högt blodsocker sänks med insulin enligt ordination. Använd korrektionskvoten för att beräkna rätt sänkningsdos.

 Korrigera inte tätare än varannan timme.

 Om blodsockervärdet ligger över 15 mmol/l vid flera mätningar och inte går ner med extra insulin måste ketonvärdet mätas i blodet med en särskild ketonsticka.

 Om insulinbristen blir allvarlig och långvarig, till exempel vid flera missade insulindoser, insulin-pumpproblem eller infektioner, kan ketoacidos (syraförgiftning) uppstå. Ketoacidos är farligt.

Ketoacidos – syraförgiftning

Ketoacidos är ovanligt efter diagnostillfället, men ketoner kan uppstå i lägre nivåer i samband med till exempel infektioner och ska då åtgärdas med extra insulin så att inte det farliga tillståndet ketoacidos hinner uppstå. Om insulinnivån blir alldeles för låg riskerar barnet att få ketoacidos, som också kallas syraförgiftning eller ibland ketonförgiftning. Cirka 20 procent av alla barn med ny typ 1-diagnos har ketoacidos när de kommer till sjukhuset och behöver intensivvård de första dagarna.

Om kroppen får allvarlig insulinbrist kan den inte skicka in glukosen i blodet till cellerna, eftersom det saknas för många ”insulinnycklar”. Blodglukosvärdet stiger ytterligare. Levern uppfattar att cellerna svälter och skickar ut mer av sitt reservglukoslager och blodsockret fortsätter stiga. Så småningom börjar levern utnyttja nästa reservlager i kroppen, fettväven, och fettsyror bryts ner i levern till ketoner. Både blodprov och urinprov visar då på ökad ketonproduktion, höga syror, i blodet som påverkar hela kroppen och saltbalansen. 

Andedräkten kan lukta aceton. Ketoacidos kan uppstå om barnet fått en annan sjukdom, till exempel feber och förkylning och insulindoserna inte ökats efter behov. Ketoacidos kan också uppstå om insulinpumpen inte fungerar och det inte upptäcks eller om basinsulinet glömts bort. Oftast har flera allvarliga misstag gjorts i behandlingen under flera timmar, som att glömma mäta blodsocker och ketonvärde och missa att ta extra insulin för att mota insulinbristen, innan ketoacidos uppstår.

Utvecklad ketoacidos behandlas på sjukhus med insulin och vätskebehandling. Det viktiga är att aldrig glömma bort att insulinbrist kan bli väldigt farligt. Mät både blodsocker och ketoner om blodsockret är högt och inte går ner med extra insulin. Ont i magen, illamående, kräkningar, aceton-lukt och häftig andning är symtom på allvarlig insulinbrist.

Åtgärder vid ketoacidos

 Om barnet inte mår bra ska ketonnivån alltid testas.

 Ring diabetesteamet eller sjukhuset för bästa råd.

 Åk till sjukhus om blodsockret och ketonerna stiger trots ökade doser av insulin.

 Åk till sjukhus om blodketonerna är över 3 mmol/l.

 Åk till sjukhus om barnet är förvirrat och har svåra magsmärtor.

Om barnet kräks

Om en person med typ 1-diabetes kräks ska alltid insulinbrist misstänkas och risk för ketoacidos! Testa både blodsocker och blodketoner för att veta om det är insulinbrist eller maginfluensa eller annan sjukdom som är orsak till kräkningarna! 

×
  • {{ node.Name }}