Denna webbplats använder cookies för att ge dig den bästa möjliga upplevelsen. Fortsätter du innebär det att du accepterar att cookies används.
MÅNADSGIVARE ENGÅNGSGÅVA
{{ node.Name }} {{ node.Name }}

Hur behandlas typ 1 diabetes?

Helt nödvändigt är att ersätta bristen på insulin. Dels behövs en viss insulinkoncentration hela tiden för att kroppen ska fungera, och därför ges relativt långverkande insulin 1–2 ggr per dygn eller en kontinuerlig tillförsel med insulinpump. Dels behövs insulin till varje större måltid för att kunna ta vara på maten. Vanligen behöver därför barn ta en insulindos före frukost, före lunch och före middag/kvällsmat. Därtill behövs insulin före mellanmål på eftermiddagen och kvällen l. Således krävs ofta 5-7 insulininjektioner, precis varenda dag, vecka efter vecka, månad efter månad, år efter år! Injektionerna ges med s.k. insulinpennor, som har en reservoar av insulin, men ofta ersätts dessa med en insulinpump, som ger basdosen kontinuerligt under huden, plus att patienten själv doserar insulin till varje måltid, och ger extra korrektionsdoser om blodsockret blir för högt.

För att insulindosen före en måltid ska passa måltiden krävs att måltiden innehåller en viss mängd kolhydrater, som vanligen bedöms före varje måltid med så k kolhydraträkning, dvs barnet ska kunna bedöma ungefär hur många gram kolhydrater det ska äta och hur många enheter som behövs per 10 g. Effekten påverkas också av hur kolhydraterna ser ut, och hur mycket fibrer, fett och protein som ingår i måltiden. Således krävs att den som har typ 1 diabetes har god kunskap om maten för att kunna anpassa insulindoserna. Det som är sött tas upp så snabbt, att det oftast leder till snabb blodsockerstegring, och därför bör sötsaker endast intas någon gång i veckan (ex. lördagsgodis) och då i mindre mängd.

För att veta om insulindoserna faktiskt har önskad effekt krävs att man mäter blodsockret, vilket patienten måste göra själv hemma. Numera har de flesta barn och ungdomar en så kallad glukossensor på huden som ger en bild av blodsockret kontinuerligt, dygnet om, och med modern teknik kan också föräldrar/anhöriga följa barnets blodsocker via mobiltelefon. Vissa sensorer kan larma om blodsockret blir för högt eller för lågt så att korrektion kan göras med antingen druvsocker vid för lågt blodsocker eller extra insulin vid för högt blodsocker. Ibland krävs som komplement extra vanliga blodsockerbestämningar dvs stick i fingret. De som inte använder sensor behöver  ta  blodprov före frukost, och ca 1,5 timme senare, och sen före lunch och ca 1,5 timme senare, före och efter middag, på kvällen, ibland på natten och nästa dags morgon. Med hjälp av sådana blodsockerprofiler, som en glukossensor annars kan ge, får man försöka anpassa behandlingen så att blodsockerbalansen blir så bra som möjligt. Fysisk aktivitet ökar känsligheten för insulin, och för att behålla en jämn balans är det värdefullt med regelbunden fysisk aktivitet.

Infektioner och stress minskar känsligheten för insulin och doserna behöver ökas.

 

Sidansvarig

Johnny Ludvigsson
Senior professor och överläkare
Ordförande i stiftelsen Barndiabetesfonden

×
  • {{ node.Name }}