Denna webbplats använder cookies för att ge dig den bästa möjliga upplevelsen. Fortsätter du innebär det att du accepterar att cookies används.
{{ node.Name }} {{ node.Name }}

Behandling av typ 1-diabetes

Egenvården av typ 1-diabetes beskrivs som den mest komplexa medicinska behandling som inte sker på sjukhus, utan sker i hemmet. Den kräver insulinbehandling och blodsockerkontroll dygnet runt, livet ut. Typ 1-diabetes tar aldrig paus, vilket är mycket fysiskt och psykiskt påfrestande för alla drabbade. Både för barn, föräldrar och nära anhöriga.

Insulininjektioner

Behandlingen går ut på att ersätta kroppens brist på insulin. Insulinet ges med hjälp av spruta (insulinpenna) eller insulinpump. Dels behövs en viss insulinkoncentration hela tiden för att kroppen ska fungera och därför ges långverkande insulin 1–2 ggr per dygn eller en kontinuerlig tillförsel med insulinpump. Utöver det måste insulin ges till varje måltid för kroppen ska kunna ta vara på maten. Således krävs ofta 6-10 insulininjektioner varje dag. Patienten doserar själv insulin till varje måltid och ger dessutom om extra korrektionsdoser av insulin om blodsockret blir för högt.

Blodsockerkontroll

För att veta om insulindoserna har önskad effekt krävs att man mäter blodsockret kontinuerligt. Idag har de flesta barn och ungdomar en så kallad glukossensor på huden som ger en bild av blodsockret kontinuerligt, dygnet om. Med modern teknik kan också föräldrar och anhöriga följa barnets blodsocker via mobiltelefonen. Vissa sensorer kan larma om blodsockret blir för högt eller för lågt så att korrektion kan göras med antingen druvsocker (vid för lågt blodsocker) eller extra insulin (vid för högt blodsocker). För många barn och unga är därför uppkopplingen livsavgörande. Ibland krävs kapillära blodsockermätningar, dvs ”stick i fingret”, som komplement. De som inte använder sensor behöver mäta blodsocker före och ca 1,5 timme efter varje måltid samt vid eventuella känningar vid lågt eller högt blodsocker.

Hjälpmedel

Eftersom den manuella tillförseln av insulin inte är lika exakt och smart som kroppens egen insulinproduktion blir blodsockret hos barn med typ 1-diabetes ofta högre och lägre än normalt. Trots den fantastiska utvecklingen av hjälpmedel, är det uppenbart att en perfekt anpassning av insulindoser fortfarande är svårt att åstadkomma. Den nya tekniken ställer också stora krav på användarna, både drabbade och anhöriga, som på gott och på ont larmas dygnet runt för att kunna korrigera blodsocker.

Beräkna insulindos till en måltid

En person med typ 1-diabetes behöver ta insulin till alla sina måltider. Hur mycket insulin som behövs beror på innehållet i maten och vad varje enskild person har för insulinbehov. Det är främst kolhydraterna i maten som höjer blodsockret och därför utgår man framförallt från kolhydratmängden för att räkna ut en insulindos. Detta kallas kolhydratberäkning.

Till de flesta måltider räcker kolhydraträkning för att beräkna en korrekt insulindos men hela måltidens sammansättning spelar roll för att få ett bra blodsocker efter maten. Effekten påverkas också av hur kolhydraterna ser ut, och hur mycket fibrer, fett och protein som ingår i måltiden. Således krävs att den som har typ 1-diabetes har god kunskap om maten för att kunna anpassa insulindoserna. Det som är sött tas upp så snabbt, att det oftast leder till snabb blodsockerstegring. Läs mer här.

×
  • {{ node.Name }}