Äta som alla andra? Kost vid typ 1
Senast uppdaterad: 2020-09-22
Den mat som rekommenderas för personer med typ 1 diabetes är samma mat som alla människor bör äta. Barndiabetesfonden följer Livsmedelsverkets riktlinjer och de nordiska näringsrekommendationerna (NNR2012) för en hälsosam kosthållning.
Nordiska näringsrekommendationerna
De nordiska näringsrekommendationerna (NNR2012) är resultatet av över 100 nordiska kostforskares genomgång av samtliga vetenskapliga studier efter år 2000. Näringsrekommendationerna baseras på den samlade kunskapen från dessa studier. Skillnad i kostrekommendationer kan givetvis skilja mellan olika individer, olika åldrar och framförallt mellan typ 1- och typ 2-diabetes.
Det viktigaste med tallriksmodellen är inte att maten är upplagd som delarna på bilden, det viktigaste är att alla delar finns med i de proportioner som tallriksmodellen föreslår.
En del med grönsaker, en del med ris, pasta, potatis eller andra kolhydratrika livsmedel samt en mindre del med proteinrika livsmedel som t ex kött, fisk eller tofu. Får vi i oss alla delar så får vi i oss bra med näring och måltidsinsulinet passar som allra bäst.
Utifrån näringsrekommendationerna är följande matråd bra för alla
- • Ät regelbundna måltider. Frukost, lunch, middag och kanske några mellanmål (men undvik småätande). Då får din kropp ny energi hela tiden och du blir inte alltför hungrig mellan måltiderna.
- • Öka konsumtionen av grönsaker, baljväxter (bönor, linser), frukt, bär, fisk, skaldjur, nötter och frön.
- • Byt spannmålsprodukter (bröd, gryn) av vitt och siktat mjöl mot fullkornsprodukter.
- • Byt smör och smörbaserade matfetter mot vegetabiliska oljor och oljebaserade matfetter.
- • Byt feta mejeriprodukter mot magra.
- • Minska konsumtionen av rött kött, charkvaror och varor med mycket socker och salt (som godis, bakverk och glass). Undvik särskilt söta drycker.
Positiva effekter av en hälsosam kost
Vad vi äter och hur vi äter påverkar hur vi mår på flera olika sätt. När vi äter hälsosamt och regelbundet får vi i oss det som kroppen behöver, vilket gör att vi orkar mer och mår bättre. När vi däremot äter ohälsosamt (mat som innehåller mycket socker, lite fiber och mycket mättade fetter) får vi inte i oss tillräckligt av allt som kroppen behöver.
Blodsockerbalansen blir ofta sämre, och blodfetterna tenderar att öka vilket kan skada blodkärlen. Vi blir dessutom tröttare, mer lättirriterade och får svårare att koncentrera oss.
Att äta hälsosamt har många positiva effekter på hur vi mår även på längre sikt. En varierad och näringsriktig kost underlättar för ett balanserat blodsocker och normala blodfetter.
Detta är avgörande för att på sikt minska risken för sena komplikationer vid typ 1 diabetes som ögonskada, njurskada och hjärtsjukdomar, men det är också viktigt för att minska risken för cancer och övervikt.
Har du typ 1 diabetes bidrar således en felaktig kost till ökad risk för komplikationer både på kort och lång sikt.
Sötsaker och typ 1 diabetes
Forskningen visar att kosten har en viktig roll för behandlingen av typ 1 diabetes. Personer med typ 1 diabetes som följer näringsrekommendationerna får ett jämnare blodsocker med minskade risker för komplikationer på kort och lång sikt. Att begränsa intaget av sötsaker som godis, bakverk och glass underlättar egenvården betydligt. Extra viktigt är det att minska intaget av söta drycker (förutom vid hypoglykemi då söt dryck är ett bra alternativ för att få upp blodsockret).
Personer som inte har typ 1 diabetes kan äta stora mängder godis utan direkta konsekvenser för stunden (däremot är det samma långsiktiga konsekvenser med ett stort godisintag, t ex övervikt).
För en person med typ 1 diabetes innebär godis och andra sötsaker ofta svängande och höga blodsockervärden som är svåra att få ner. Därför är rekommendationen att begränsa intaget av godis och sött. Det bästa är att unna sig någon gång i veckan och i mindre mängd i anslutning till en måltid. Alla människor mår bra av att inte äta sötsaker i stora mängder eller flera
Lågkolhydratskost och typ 1-diabetes
Med kolhydraträkning, ny teknik i form av kontinuerlig glukosmätning, nya insulinpumpar med möjlighet till insulinsuspension för att förebygga låga glukosvärden och nya insulinsorter så är det möjligt att uppnå bra glukoskontroll även med normalkost (NNR2012).
En kost där man reducerar mängden kolhydrater kan initialt leda till en minskad insulindos men är behäftat med andra risker. Bland barn och ungdomar vet vi att det finns en risk för försämrad tillväxt och effekten sett till hjärnans utveckling diskuteras också. Därför avråder vi alla försök i denna riktning bland barn och unga. Däremot råder inga tvivel om att alla personer med typ 1-diabetes ska vara noggranna med kosten precis som med annat.
Är det farligt att äta/dricka sötningsmedel?
Nej, det är inte farligt att äta livsmedel som innehåller sötningsmedel. Alla sötningsmedel som används som tillsatser är godkända efter noggranna tester och säkra att konsumera inom gränsvärden för acceptabelt dagligt intag (ADI).