Blodsockerbalansen

Senast uppdaterad: 2021-01-26

Konsten att balansera blodsocker

Blodsockret hos en person med typ 1-diabetes blir ofta både högre och lägre än normalt, eftersom den manuella tillförseln av insulin inte är lika exakt och smart som kroppens egen insulinproduktion. Det innebär att barnet behöver mäta sitt blodsocker cirka varannan timme dagtid för att parera för höga eller för låga blodsockervärden. Rekommendationen är att mäta inför måltid, två timmar efter måltid, inför idrott och om barnet inte mår bra. Kontrollera oftare om blodsockret ändras mycket. 

Koncentrationen av socker i blodet mäts i en sort som heter mmol/l (uttalas millimol per liter) och ett normalt blodsockervärde (glukosvärde) är mellan 4 och 6 mmol/l för en person utan diabetes. Blodsockret mäts med hjälp av en blodsockermätare och stick i fingret (kapillär mätning) eller via mätning av vävnadsglukosvärdet under huden med hjälp av en införd glukossensor. 

Många barn, men inte alla, kontrollerar själva sitt blodsocker med blodsockermätare. En vuxen kan behöva hjälpa till med bedömningarna om behov av korrigering med druvsocker eller insulin.  Beroende på hur högt eller lågt blodsockret är behöver barnet alltså äta socker, alternativt justera med insulin. För låga och för höga blodsockervärden innebär både akuta och mer långsiktiga komplikationer. Det är viktigt att hålla en så bra och jämn blodsockernivå som möjligt.

Vad påverkar blodsockret?

Väldigt många olika förhållanden påverkar blodsockret och därmed insulinbehovet. Matens sammansättning, barnets hälsotillstånd som infektioner, stress, motion, värme, är några av alla faktorer som påverkar. För ungdomar påverkas blodsockret av tillväxt- och könshormoner i kroppen. En flickas mens och ägglossning kan antingen höja eller sänka värdet. Effekten av insulinet kan påverkas av hur injektionen ges. Alkohol kan påverka dels förmågan att sköta sin diabetes, dels också leda till farligt låga blodsocker.

Hormoner som hjälper till att styra blodsockret – motregulation

Det finns många andra hormoner som påverkar blodsockret, men inget hormon annat än insulin som sänker blodsockernivån. Det är viktigt för kroppen att snabbt kunna få tillgång till näring i form av glukos vid olika hotande eller stressande situationer. Om du till exempel blir jagad av ett lejon är det viktigt att snabbt få glukos till musklerna för att kunna springa fort. Kroppen hämtar då glukos i det närmaste förrådet – levern där lagersockret glykogen finns.

De speciella hormonnycklar som bland annat öppnar glykogenförrådets utgångsdörrar är till exempel adrenalin, kortisol, tillväxthormon och glukagon. De bildas i olika organ i kroppen. När vi pratar om diabetes och blodsocker kallas de här hormonerna för motregulation eftersom de jobbar tvärtemot insulinet. De är mycket viktiga för alla människor eftersom de balanserar blodsockret vid fysisk aktivitet, under natten och mellan måltiderna. Ibland kallas de också för stresshormoner på grund av att nivåerna ökar hos alla vid infektioner eller annan stress för kroppen.

En speciell stress för kroppen hos en person med diabetes är om blodsockervärdet sjunker och blir mycket lågt, under 4 mmol/l. Kroppen reagerar då med att skicka ut motregulationshormonerna för att hjälpa till att höja blodsockret. Då hämtas lagersocker från levern och blodsockret kan börja stiga. Och samtidigt kan de här hormonerna varna för det låga blodsockret genom att ge symptom som hjärtklappning, darrighet eller olika andra stresskänslor. Det är viktigt att alltid hjälpa kroppen höja det för låga blodsockret med druvsocker, men motregulationen är ett stöd och en varning. För att motregulationen ska ha något att hämta i förråden är det förstås viktigt att äta kolhydrater regelbundet under dagen. Extra viktigt är det att fylla på de tömda glykogenförråden under och efter träning, annars ökar risken för mycket lågt blodsockervärde i flera timmar efter aktiviteten.

Svängande blodsocker

Svängande blodsocker är obekvämt och gör att det behövs antingen täta ”rätta till-insulindoser” för högt glukosvärde eller ofta extra snabba kolhydrater vid för lågt värde. Ett mått att hålla reda på är det som heter SD (standard-deviation) eller glukosvariabilitet (= svängighet) i den kontinuerliga mätaren. Försök nå målet under 3–3,5 mmol/l i SD.

Läs mer om högt blodsocker här.

Läs mer om lågt blodsocker här.