{{ node.Name }} {{ node.Name }}

Färre med typ 1-diabetes drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar

Senast uppdaterad: 2022-08-26

Efter att hjärt- och kärlsjukdomar länge varit vanligaste dödsorsaken vid typ 1-diabetes så har allt färre avlidit de senaste tjugo åren. Det är fortfarande den vanligaste dödsorsaken men variationen inom patientgruppen är stor, trenden är oavsett väldigt lovande. Forskarna i en ny studie, baserad på vårt Nationella Diabetesregister, menar att vissa patienter behöver mer precisionsinriktad behandling.

Sara Hallström är försteförfattare till studien och forskare vid Göteborgs universitet.

Hjärt- och kärlsjukdomar har länge varit den vanligaste dödsorsaken vid typ 1-diabetes. Risken i jämförelse med friska människor har minskat under många år men är fortsatt tre till fem gånger högre sett till hela populationen med typ 1-diabetes. En grupp forskare från Göteborgs universitet, Linköpings universitet samt Harvard Medical School har använt vårt världsunika Nationella Diabetesregister, NDR, med 45 000 personer med typ 1-diabetes och jämfört mot en kontrollgrupp om 220 000 personer utan typ 1-diabetes. Trenden för gruppen med typ 1-diabetes var att risken för hjärt- och kärlsjukdomar minskar sett över 20 år. För ungefär hälften av gruppen med typ 1-diabetes, som inte har etablerade njurkomplikationer eller en historik av hjärt- och kärlsjukdomar, var inte dödligheten större än för kontrollgruppen utan till och med lägre. Detta oavsett nivå av HbA1c. Vidare skriver forskarna att ett HbA1c över tid under 58 mmol/mol samt utan etablerade njurkomplikationer inte innebär ökad risk för hjärtinfarkt. Variationen inom patientgruppen med typ 1-diabetes var dock stor, vilket en av forskarna till Göteborgs universitets hemsida kommenterar. Sara Hallström: ”Det här innebär att vården vid typ 1-diabetes behöver differentieras än mer i hög- och lågriskpatienter med tanke på högt blodsocker, njursjukdom eller hjärtsjukdom.”

Forskarna har gjort ett gediget arbete och analyserat faktorer som kan bidra till öka risk. Det är dock svårt att få ett fullständigt svar av en registerstudie. Det vill säga i vårt Nationella Diabetesregister finns väldigt mycket information om nästan alla som lever med typ 1-diabetes i Sverige men det säger inte allt om personerna. Även om registret funnits sedan 1996 så har personer med typ 1-diabetes som finns i registret i flera fall haft sjukdomen mycket längre än så, i vissa fall till och med sedan innan HbA1c-testet etablerades. Det finns annat som inverkar, väl känt är att både högt blodtryck och förhöjda blodfetter kan påverka risken för komplikationer på sikt om än mycket forskning återstår för att utröna sambandet mer.

Var med och bota typ 1-diabetes

Hjälp oss ge forskarna rätt förutsättningar att besegra typ 1-diabetes. Skanna QR-koden eller swisha valfritt belopp till 900 05 97 och märk din gåva "Forskning23" eller klicka på knappen för att ge din gåva.

Swisha till forskningen

Sara Hallström säger vidare en mycket viktig sak: ”Med dagens diabetesvård kommer många barn och unga vuxna med typ 1-diabetes sannolikt ha en god prognos i framtiden eftersom allt större grupper når en god blodsockerkontroll och har fler riskfaktorer välbehandlade vilket resulterar i relativt låg risk för utveckling av njur- och hjärtsjukdom.” Detta är oerhört viktigt att beakta, likväl som det bland de cirka 50 000 personer som lever med typ 1-diabetes i Sverige idag finns flera med många komplikationer och samsjuklighet. Forskarna hoppas dock att studien kommer ge ökat fokus på att även finna en bättre sekundärprevention för denna grupp av patienter för att i framtiden minska risken för kardiovaskulär sjukdom.

 Tryck här för att läsa studien i The Lancet

Hans Jönsson
Vetenskaplig diabetesskribent
 Skicka e-post till Hans

Hans arbetar med att skriva populärvetenskapliga texter om tekniska hjälpmedel, kost och påverkansfrågor kopplat till typ 1-diabetes. Han skriver även artiklar för medlemstidningen Sticket, föreläser och arbetar som konsult.

×
  • {{ node.Name }}