Detta ska du tänka på om du blir smittad av Coronaviruset
Senast uppdaterad: 2020-03-23
Denna artikel uppdaterades 2020-11-23
Innehåll
Vad är Coronaviruset?
Vad är symtomen?
Vilka dör av COVID-19?
Hur smittar COVID-19?
Hur minskar jag risken att bli smittad?
Vad gör jag om jag som har typ 1-diabetes blir sjuk på grund av Coronavirus
Tillgången av insulin och hjälpmedel
Vaccin mot COVID-19
Allmänna riktlinjer
Se när Johnny Ludvigsson svarar på frågor live på Facebook
Vad är Coronaviruset?
Coronavirus hör till en familj av virus som orsakar luftvägsinfektion. Den infektion som nu spridit sig har fått namnet COVID-19.
Tillbaks till början>>
Vad är symtomen?
De flesta smittade, särskilt barn och yngre vuxna får antingen inga symtom alls eller förkylningssymtom. En del får mer uttalade förkylningssymtom med feber, hosta, några tappar lukt och smak en tid, man kan få huvudvärk, trötthet och det finns undantagsvis barn som drabbas av mer allvarlig inflamation, men som går att behandla. Nu (november 2020) känner man till att det förekommer, om än sällsynt, att barn kan få långdragna symptom, framförallt trötthet. Annars är det framförallt äldre människor (över 70 års ålder) där risken för åtföljande lunginflammation, blodpropp och svår sjukdom ökar. Detta gäller också personer med nedsatt immunförsvar, till exempel de som står på cancerbehandling kortison, eller sådana som har nedsatt lungfunktion.
Vilka dör av COVID-19?
Dödsfall har helt dominerat bland äldre (8/10 har varit äldre än 80 år; medianåldern hittills 84 år) och främst bland de som haft ytterligare annan sjukdom. Diabetes har ökat risken för intensivvård och dödsfall, men i de flesta fall rör det sig om typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes har också ökat risken för svår sjukdom och dödsfall, men det har varit äldre med sjukdomen sedan mycket lång tid och oftast med andra komplikationer.
Hur smittar COVID-19?
Smittan sprids via direktkontakt eller via droppar från någon som nyser eller hostar. Risken är mycket liten att smittas om man håller avstånd med 1-2 meter från någon som är smittad. Dock förefaller virus kunna överleva på släta ytor som till exempel på mobiltelefoner, och det också vara luftburet, så det finns viss risk när man vistas i samma rum under längre tid. Smittspridning anses ha förekommit i skolor, men i huvudsak verkar barn föra smittan vidare mycket mindre än vuxna.
Hur minskar jag risken att bli smittad?
Följ Folkhälsomyndighetrens råd. Det viktigaste är att ha god handhygien, hålla visst avstånd till andra människor. Personer som är sjuka med luftvägssymtom får hålla sig hemma till dess de varit friska 2 dagar. Å andra sidan: Det är inte någon katastrof om yngre människor faktiskt smittas. Det viktiga är att smittan inte förs över till gamla människor eller människor med nedsatt immunförsvar.
Personer som har typ 1-diabetes som är rimligt välbehandlad (HbA1c lägre än 80) har ingen ökad risk att få COVID-19, och det gäller särskilt barn och unga som i allmänhet antingen inte blir sjuka alls eller får lindriga symtom, med eller utan diabetes.
Tillbaks till början>>
Vad gör jag om jag som har typ 1-diabetes blir sjuk på grund av Coronavirus?
Du beter dig på samma sätt som du hade fått någon annan luftvägsinfektion eller influensa.
- – Förutom vanliga åtgärder som gäller att stanna hemma, vila, eventuellt ta febernedsättande medel (Alvedon, Panodil), näsdroppar om så behövs, så gäller det att vara aktiv när det gäller att behandla din diabetes.
- – Vid infektioner får man räkna med att höja insulindoserna. Detta gäller särskilt vid feber. För den som haft diabetes i mer än 3-4 år och inte kan producera eget insulin längre så gäller i grova drag den tumregel man använt i decennier: cirka 25% ökning av insulindosen för varje grads temperaturstegring! Givetvis är detta individuellt och man får följa effekten.
- – De som bara haft diabetes i något år och tar mycket små doser (total dygsndos mindre än 0.5 enheter/kg kroppsvikt och dygn) behöver ofta höja sina doser proportionerligt ännu mer.
- – Var aktiv med snabbinsulin. Ge extradoser om du är osäker på hur mycket du vågar höja basinsulinet (det långverkande). Har du pump kan du sannolikt tillfälligt höja basdosen 25%.
- – Följ ditt blodsocker med sensor. Har du inte sensor så bör du ta blodsocker gärna 7-8 gånger per dygn. Kontrollera även om du fått ketoner, särskilt om blodsockret stigit uppåt 15 mmol/l. Om blodsockret ligger för högt så behöver du mer insulin. Använd korrigeringsdoser men var medveten om att insulinbehovet är större vid infektion och ordinarie korrigeringsdoser kanske inte räcker. Som vanligt gäller dock: Ge helst inte korrigeringsdoser oftare än med 2 timmars mellanrum, utan invänta effekten.
- – Har du ketoner så behövs dels mer insulin, dels vätska och kolhydrater. Det kan passa att dricka lite söt saft, juice, äta glass, banan etc. Har du feber behövs mer vätska och det kan betyda någon liter mer än vanligt för skolbarn och uppåt, beroende på feber, svettning etc.
- – Försök att äta. Är det svårt så se i varje fall till att du får kolhydrater som nämnts ovan.
- – Skulle du vid denna infektion, såväl som alla andra infektioner, inte anse att du klarar av situationen så ring ditt diabetesteam eller den klinik du hör till. Åk inte bara in utan förvarning, i varje fall inte om du tror att du har Coronavirus. Man har sannolikt speciella regler för hur Coronavirus-smittade ska tas emot.
- – Du behöver absolut inte få panik. För dig är Coronavirus inte märkvärdigare än många andra infektioner!
Redan 2021 tror man att vaccin ska kunna erbjudas. I första hand kommer vaccin erbjudas sjukhuspersonal men också riskgrupper. I första hand får man förmoda att äldre erbjuds vaccin, men ganska snart kommer förmodligen vaccin erbjudas patienter med både typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Tyvärr kommer man inte ha vaccinerat så stora grupper att man till en början kan garantera att vaccin inte ger sällsynta biverkningar. På samma sätt som vad gäller influensavaccinering så går det inte enkelt att svara på om barn med typ 1-diabetes bör vaccineras. Kanske vet vi mer om några månader.
Tillgången av insulin och hjälpmedel
Läkemedelsföretagen rapporterar att COVID-19 inte påverkar deras tillverknings- eller distributionsfunktioner. För att säkerställa en jämlik tillgång till läkemedel så får apoteken inte lämna ut en större mängd läkemedel än den mängd som patienten behöver för en tremånadersperiod. Detta är ett beslut från regeringen som gäller från och med 1 april.
För uppdaterad information kring tillgång av insulin och hjälpmedel besök respektive företag:
- – https://www.freestyle.abbott/se-sv/home.html
- – https://www.infucare.com/en/corona-viruset-eng
- – https://www.lilly.com/news/stories/coronavirus-covid19-global-response
- – https://www.novonordisk.se/
- – https://rubinmedical.se/
Vaccin mot COVID-19
Flera sorters vaccin för att förhindra COVID-19 är på väg. De som kommer först är vaccin tillverkade med helt ny teknik, baserad på genteknik. Sådana vacciner har aldrig tidigare använts. De har gett god skyddande effekt i hittillsvarande studier, men man vet inte långtidseffekt, exempelvis hur länge immunitet kvarstår. De förefaller inte ge biverkningar, men för att upptäcka sällsynta biverkningar krävs att väldigt många människor (miljoner) vaccinerats och följts upp en längre tid (år). Sen finns det traditionella vacciner på väg, som bygger på att samma beståndsdelar som själva viruset sprutas in, och kroppen bildar antikroppar mot detta, liksom då mot eventuell virusinfektion. Dessa vacciner brukar fungera bra, men samma osäkerhet gäller förstås till dess man har erfarenhet. Kommer vaccin ha god effekt för patienter med typ 1-diabetes? Ja, sannolikt, även om man givetvis inte vet detta heller förrän efter längre tid och att många vaccinerats. En patient med typ 1-diabetes, som har rimligt god blodsockerbalans (HbA1c lägre än 70-80) kan anses ha ett bra immunförsvar och bör svara bra på vaccin, även om man inte säkert vet om tendensen till auto-immun reaktion kan påverka svaret. Hittills talar allt för att patienter med typ 1-diabetes bör låta vaccinera sig när vaccin erbjuds, både för sin egen skull och för att minska smittan i samhället.
Allmänna riktlinjer
Vilka är symtomen på covid-19?
De symtom som rapporterats är framförallt feber och hosta. Även andningspåverkan, halsont, huvudvärk, muskel- och ledvärk är vanliga symptom. De flesta får lindriga besvär som går över av sig själv med egenvård i hemmet. En del blir allvarligt sjuka med exempelvis andningssvårigheter och lunginflammation.
Tvätta händerna ofta
Smittämnen fastnar lätt på händer. De sprids vidare när du tar någon i hand. Tvätta därför händerna ofta med tvål och varmt vatten, minst 20 sekunder. Tvätta alltid händerna när du kommer hem eller när du kommer till ditt arbete efter att ha varit ute, före måltid, vid mathantering och efter ett toalettbesök. Handsprit kan vara ett alternativ när du inte har möjlighet till handtvätt.
Hosta och nys i armvecket
När du hostar och nyser sprids små, små droppar som innehåller smittämnen. Genom att hosta och nysa i armvecket eller i en pappersnäsduk hindrar du smitta från att spridas i din omgivning eller från att förorena dina händer. Släng alltid pappersnäsduken i en papperskorg och tvätta händerna.
Undvik att röra ögon, näsa och mun
Smitta sprids genom slemhinnor i ögon, näsa och mun. En allmänt förebyggande åtgärd mot luftvägsinfektioner är att undvika att röra vid ögon, näsa och mun.
Stanna hemma när du är sjuk
Stanna hemma när du är sjuk. På så sätt undviker du att smitta människor på bussen, ditt arbete eller där du är nära andra.
Handsprit
Om tvål och vatten inte finns tillgängligt, kan man använda handsprit med minst 60 % alkohol. Tvätta alltid händerna med tvål och vatten om händerna är synligt smutsiga. Vi följer utvecklingen noga och anpassar våra riktlinjer och förhållningssätt utifrån vad läget kräver.
För dig som har frågor om viruset rekommenderar vi att du kontaktar 113 13 eller vid sjukdomssymtom 1177, samt att du inte uppsöker sjukhus innan kontakt med 1177.
Tillbaks till början>>
Johnny Ludvigsson
Senior professor i pediatrik
Skicka e-post till Johnny
Hedersordförande och grundare av Barndiabetesfonden samt professor vid Linköpings universitet.