Johnny vill förebygga typ 1-diabetes hos barn med probiotika
Senast uppdaterad: 2024-04-17
En av dem som fick forskningsanslag av Barndiabetesfonden i slutet av 2020 är senior professor i pediatrik Johnny Ludvigsson. I projektet ”Probiotic development for the prevention of Type 1 diabetes” försöker Johnny och hans kollegor hitta bakterier i tarmen som kan användas för att skapa balans i immunförsvaret och förebygga uppkomsten av typ 1-diabetes.
Johnny Ludvigsson är senior professor i pediatrik vid Linköpings universitet. Foto: Staffan Gustavsson.
– Man har under senare tid funnit stöd för att vissa sorters bakterier i tarmen spelar roll för uppkomsten av typ 1-diabetes. Vi har sett att vissa barn som drabbas av typ 1-diabetes tycks sakna vissa bakteriestammar som friska barn har. Om vi kan identifiera dessa bakterier och använda dem för att ta fram probiotika som skapar balans i immunförsvaret, borde vi kunna minska uppkomsten av typ 1-diabetes. Andra bakterier kan i framtiden kanske även användas för framställning av vaccin. Om vi skulle minska risken att insjukna med 10 eller 20 procent skulle det innebära att 800 eller 700 barn drabbas av typ 1-diabetes varje år, i stället för 900. Om 200 barn skulle slippa att drabbas av typ 1-diabetes varje år vore det ju nästan lika bra som att kunna bota 200 barn, säger Johnny Ludvigsson.
Var med och bota typ 1-diabetes
Hjälp oss ge forskarna rätt förutsättningar att besegra typ 1-diabetes. Skanna QR-koden eller swisha valfritt belopp till 900 05 97 och märk din gåva "Forskning23" eller klicka på knappen för att ge din gåva.
Probiotic development for the prevention of Type 1 diabetes är en studie som bygger på ABIS-projektet (Alla Barn i Sydöstra Sverige) där blodprover, hårstrån, urin- och avföringsprover samlats in från 17 000 barn födda mellan den 1 oktober 1997 och den 1 oktober 1999 med vissa mellanrum. Dessa prover har varit en förutsättning för att kunna genomföra projektet, menar Johnny.
– Nu har vi förmånen att få analysera prover från ett par tusen barn som samlats in i ABIS. Det som gör ABIS världsunikt är att studien görs på allmän befolkning. Det betyder att vi kan jämföra prover från barn i allmänhet, med prover från barn som har en ökad genetisk risk att drabbas av typ 1-diabetes. Vi vet att genetiken spelar roll i uppkomsten av sjukdomen och att genetiken påverkar tarmfloran i tarmen. Nu gräver vi vidare för att hitta bakteriestammarna som friska individer har, från tidiga barnaår till vuxen ålder. Efter det behöver vi ta fram skyddande bakterier, probiotika, och komma fram till när i barndomen det ska ges till barn som har en ökad risk att insjukna i typ 1-diabetes. Bakterier som verkar öka risken får vi studera om de kan användas till vaccin. Vi fortsätter nu att göra uppföljningar på ABIS-”barnen” som nu är vuxna, och samlar in prover för att se vilka bakterier i tarmen som verkar särskilt viktiga.
I ABIS-studien har prover från 17 000 barn samlats in. Foto: Adobe Stock.
Vilka resultat har ni sett så här långt?
– 2019 publicerade vi resultat som visade att vävnadstypen, det vill säga den genetiska bakgrunden, påverkar tarmfloran. Resultaten vi har nu är inte publicerade än men de visar att vissa bakteriestammar förekommer hos dem som utvecklar autoimmun sjukdom. Vi har enormt spännande resultat och vi kommer närmare. Förhoppningsvis kommer vi längre fram kunna säga att ”Nu kan vi äntligen förhindra en del fall av typ 1-diabetes” eller att ”Nu kan vi åstadkomma följande förändring i den insulinproducerande betacellsfunktionen”, säger han.
För att driva studien samarbetar Johnny med forskare vid University of Florida, University of Boston, Karolinska institutet och Örebro universitet. Till skillnad från forskning som innefattar kliniska studier och utveckling av läkemedel finns det inget slutdatum för projektet.
– Vi analyserar hela tiden vad vi kommer fram till och tar nästa steg. Ibland går det fortare och ibland långsammare. Vi kan till exempel inte säga att vi har färdig probiotika till 2027 utan vi fortsätter bedriva studien tills vidare, så länge vi känner att vi går framåt. Det finns förmodligen olika vägar att gå. Fastnar vi så går vi en annan väg.
Var med och bota typ 1-diabetes
Hjälp oss ge forskarna rätt förutsättningar att besegra typ 1-diabetes. Skanna QR-koden eller swisha valfritt belopp till 900 05 97 och märk din gåva "Forskning23" eller klicka på knappen för att ge din gåva.
Vad betyder anslaget från Barndiabetesfonden för ert arbete?
– Vi är så otroligt tacksamma för alla som ger stöd till forskningen. Anslaget från Barndiabetesfonden har varit ett avgörande bidrag som har gjort att det går att bedriva den här sortens studier. Om det inte finns pengar går det inte att bedriva forskning eftersom någon måste ta hand om proverna, analysera i labbet, göra beräkningar och allt annat. Alla som ger en gåva och bidrar med smått eller stort hjälper till att lösa gåtan med typ 1-diabetes. Det är inte en pusselbit som saknas utan det är nog många bitar till innan pusslet är lagt, men det går framåt. Vi kan inte förstå hela bilden än, men många bitar är verkligen på plats nu, säger Johnny Ludvigsson.
Vill du läsa om forskningsprojekten som Barndiabetesfonden stödjer?
Pontus Keskisärkkä
Kommunikatör, Barndiabetesfonden
Skicka e-post
Våra kommunikatörer arbetar med att producera texter och artiklar om allt som rör typ 1-diabetes.