Vad är typ 1-diabetes?
Senast uppdaterad: 2021-01-26
Sjukdomen är autoimmun, vilket i princip betyder att kroppen angriper egna vävnader. Vid typ 1-diabetes innebär det att personens egna immunförsvar attackerar och förstör kroppens insulinproducerande (så kallade betaceller) i bukspottkörteln. Blodsockerhalten i blodet blir för hög. Insulinbehandling är helt nödvändig för att kontrollera blodsockret vid typ 1-diabetes. Tillståndet blir annars livshotande.
Antal barn och vuxna med typ 1-diabetes
Klicka här för att läsa mer.
Cirka 8 000 barn under 18 år lever med typ 1-diabetes i Sverige. Cirka 900 nya barn och ungdomar i Sverige får typ 1-diabetes varje år. Lika många vuxna eller fler utvecklar typ 1-diabetes som de som gör det i barnaåren, men det är mera utspritt över hela vuxenåldern. Många unga vuxna (18–35 år) får typ 1-diabetes. Cirka 50 000 personer, varav drygt 42 000 vuxna, har typ 1-diabetes i vårt land. Finland har flest antal personer med typ 1-diabetes i världen i förhållande till folkmängden och därefter kommer Sverige.
Vem kan få typ 1-diabetes?
Klicka här för att läsa mer.
Insulinbristen beror på en kombination av arv och ännu okända miljöfaktorer. Många födda i Norden bär på specifika varianter av det ärvda ”genpussel” som kallas HLA. Beroende på hur generna ligger i pusslet finns en något högre risk för mottaglighet för att utveckla typ 1-diabetes. Ett barn till en förälder med typ 1-diabetes har mindre än 5 procent risk att också få sjukdomen. Det förekommer även att föräldrar till barn med typ 1-diabetes får sjukdomen, efter barnets diagnos.
Det finns familjer med en förälder med typ 1-diabetes som har tre barn där alla fått sjukdomen, men de flesta föräldrar med typ 1-diabetes kommer inte att ha barn som utvecklar diabetes. Med andra ord så slipper 95 procent av alla barn till typ 1-diabetiker sjukdomen.
Förstörelsen av betacellerna kan ta många år. Under förloppet bildas något som kallas autoantikroppar, ett slags signalflaggor som markerar att betacellerna börjar förstöras. Nivåerna av olika autoantikroppar kan mätas i blodet och ingår i diagnostiken av typ 1-diabetes. I forskningen används också bland annat analys av autoantikroppar och HLA-typ för att förutsäga vem som har extra risk att utveckla typ 1-diabetes. Vi vet att flera olika faktorer som perioder av tillväxt, infektioner och ålder kan påverka sjukdomsförloppet och hur fort förstöringen av betacellerna sker. Sammanfattningsvis: det finns ännu ingen heltäckande förklaring på varför en person får typ 1-diabetes.
Kan typ 1-diabetes förebyggas?
Nej. Ingen vet de samlade orsakerna till varför typ 1-diabetes uppstår, men det vi vet säkert är att det inte beror på att barnet ätit för mycket kakor eller glass eller levt allmänt ohälsosamt. Föräldrarna eller barnet kunde inte ha gjort något annorlunda innan sjukdomen uppstod, vad vi vet idag. Det pågår viktig forskning i många länder för att försöka få fram vilken eller vilka miljöfaktorer som medverkar till uppkomsten.