TEDDY-studien – 16 år av livsviktiga forskningsresultat
Senast uppdaterad: 2024-04-25
Studien har varit igång sedan 2004 med över 8667 deltagare och ska pågå till 2025.TEDDY står för The Environmental Determinants of Diabetes in the Young. Målet är att ta reda på varför man får autoantikroppar mot diabetes för att därefter kunna ta reda på vad man kan göra för att förhindra att sjukdomen bryter ut. Studien genomförs i Sverige, Finland, Tyskland och USA och bekostas av National Institutes of Health som är den amerikanska hälsovårdsmyndigheten. Forskningsprojektet har också kommit att breddas på vägen till att omfatta även andra autoimmuna sjukdomar hos barn som celiaki,(glutenintolerans) där tarmslemhinnan angrips och autoimmun tyreoidit (sköldkörtelinflamation).
Ärftlighet är bara en av många pusselbitar
I Sverige genomförs TEDDY-studien i Skåne. Hos de barn som tillfrågats att ingå i studien har en förhöjd ärftlig risk att drabbas av typ 1-diabetes kunnat påvisas i blod som analyserats från navelsträngen vid födseln. Generna talar om en individs ärftliga risk att utveckla diabetes under individens hela levnad. Den är densamma under hela livet och förändras inte. Ärftligheten bidrar dock bara med hälften av risken för att få diabetes, så den är bra att använda när man gör ett urval för att titta på deltagare i studien även om de flesta med ökad risk aldrig kommer att få diabetes.
Autoantikroppar och deras betydelse för sjukdomens utveckling
– Genom att titta på autoantikroppar kan vi få en bild av vad som händer i kroppen vid en viss tid. Autoantikroppar kan tala om att kroppens immunsystem angriper de celler i kroppen som gör insulin i bukspottkörteln. De kan dock förändras under tiden och också försvinna. Varför de gör det vet vi inte. Därför undersöker vi blodet hos de barn som ingår i studien för antikroppar med jämna mellanrum, säger Åke Lernmark som är seniorprofessor vid Lunds Universitet och ansvarig för den svenska delen av TEDDY-studien.
Åke Lernmark är seniorprofessor vid Lunds universitet.
Den viktigaste frågan TEDDY vill ha svar på är varför vissa barn utvecklar autoantikroppar mot GAD, IA-2, insulin eller ZnT8. Nästa viktiga fråga är om och när diabetes eventuellt diagnostiseras hos ett barn med positiva autoantikroppar. Hittills har TEDDY visat att några barn som utvecklade egna autoantikroppar under första levnadsåret mycket snabbt fick typ 1-diabetes – redan kring ett års ålder. Samtidigt finns det TEDDY-barn som tidigt utvecklade flera positiva autoantikroppar, men som vid 5–6 års ålder ännu inte utvecklat typ 1-diabetes.
Vilken betydelse de olika autoantikropparna har är också oklart. Är det någon av dem som ökar risken för att utveckla typ 1-diabetes mer än en annan? Finns det något mönster i hur utvecklingen av autoantikroppar sker som har betydelse för hur risken för typ 1-diabetes utvecklas? Som tidigare nämnts har TEDDY sett att autoantikroppar ibland kan försvinna – har det betydelse för diabetesrisken?
Blodet hos de barn som ingår i studien undesöks för antikroppar med jämna mellanrum.
Barnen får också lämna avföringsprov varje månad fram till fyra års ålder och därefter fyra gånger om året. Bakterierna och virus i proverna har sedan analyserats genom kartläggning av deras arvsmassa (DNA och RNA). Studien är därmed den hittills största i världen som finns av barns tarmbakterier och har ökat förståelsen för hur tarmfloran utvecklas.
– Jag kan inte nog betona hur viktig den här forskningsstudien är för att vi ska kunna förstå vilka faktorer som bidrar till att trigga igång sjukdomen, så att vi på sikt kan förhindra att den utvecklas. Den kanske allra viktigaste upptäckten hittills är nog att risken för typ 1-diabetes är olika beroende på vilken autoantikropp som upptäcktes först. IAA som första autoantikropp var vanligast hos 1–3 år gamla barn men minskade ju äldre barnen blev. Barn med IAA först hade en förhöjd ärftlig risk som skiljde sig från de barn som fick GADA som första autoantikropp. GADA kom först senare men minskade inte ju äldre barnen blev. Det är som om autoimmun typ 1-diabetes i grunden är två olika sjukdomar om man ser på hur det hela började, säger Åke Lernmark.
Klicka här för att läsa mer om TEDDY-studien.
Hjälpte denna artikel dig?
Det här är en artikel från Sticket 2021 nr 1.
Vill du få hem tidningen Sticket till din brevlåda? Bli medlem genom att fylla i formuläret nedan.