{{ node.Name }} {{ node.Name }}

Hans spanar om omvårdnadsbidrag

Föräldrar till barn som har olika funktionsnedsättningar kan få omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning, detta inkluderar typ 1-diabetes. Det infördes 1 januari 2019 efter en reform av det som tidigare hette vårdbidrag.

Omvårdnadsbidraget är en ersättning för omvårdnad och tillsyn som barnet/barnen behöver utöver vad som anses är vanligt för barn utan funktionsnedsättningen. Bidraget kan ges helt, 3/4, halvt eller 1/4, ett helt bidrag är 9.917 kronor. Merkostnadsersättningen som nu alltså är ett separat bidrag kan ges om man har merkostnader på minst 11.900 kronor om året och man kan få 1.190-2.777 kronor i månaden. 

Under hösten 2020 granskade SVT systemet, jag fick en förfrågan om att hjälpa SVT med kontakt till drabbade föräldrar till barn med typ 1-diabetes. Jag lade ut uppgifter i mina kanaler och SVT fick massiv respons, det här resulterade i en serie inslag som dock inte handlade om typ 1-diabetes allena. SVT fann bland annat att 7 800 familjer, 55 % fick sänkt eller indraget bidrag efter reformen. 1, 2, 3, 4, 5

I slutna forum för personer med diabetes och föräldrar till barn med sjukdomen diskuteras denna fråga dagligen, förvåningen och frustrationen är stor då besluten upplevs godtyckliga. Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi svarade bland annat ”Syftet med reformen var inte ett mer strikt regelverk – tvärtom” 6.

"Kritiken mot Försäkringskassan var hård"

SVT:s granskning gav effekt, något senare i november 2020 fick Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) uppdraget att snabbutreda reformen och Försäkringskassans handläggning.2 ISF har granskat Försäkringskassan gällande flera frågor men delen som berör diabetes publicerades den 5 februari och kritiken mot Försäkringskassan var hård. Rapporten heter "Uppdrag att utvärdera reformen om reformerade stöd för personer med funktionsnedsättning” 7. De skriver bland annat ”När det gäller barn med diabetes eller betydande allergiska besvär infördes en fjärdedels vårdbidrag 1988 för att kompensera för regelbundna och ofrånkomliga kostnader i kombination med ett visst merarbete. Föräldrar till barn med dessa diagnoser kunde få vårdbidrag främst för att behovet av vård och tillsyn och merkostnader vägdes samman i vårdbidraget.

ISF har i en tidigare rapport dragit slutsatsen att flera av dessa föräldrar inte kommer ha rätt till ersättning alls på grund av att den sammanvägningen inte görs längre. Vår förstudie innehåller exempel på att så inte verkar ha blivit fallet fullt ut. Föräldrar till barn med diabetes har ibland blivit beviljade en fjärdedels omvårdnadsbidrag, och ibland fått helt avslag. Merkostnaderna verkar i de fallen inte ha påverkat bedömningen av beslutet och nivån. Men vi vill återigen påpeka att vi har granskat ett mycket litet antal ärenden i denna förstudie. Det krävs en granskning av ett betydligt större antal ärenden för att närmare kunna uttala sig om vilket genomslag denna iakttagelse har i praktiken.”

Jag frågade projektledare på ISF, Maria Gustavson, om de i sin utredning fått insyn kring just den godtycklighet som upplevs av er föräldrar, samt vilken kunskap som finns internt om typ 1-diabetes. Maria svarade mig ”Jag vet tyvärr inte vilken kunskap försäkringsutredarna har om diabetes typ 1, den frågan tror jag är bättre att ställa till Försäkringskassan. Min kunskap om hur handläggningen av omvårdnadsbidrag fungerar är att ärenden från hela landet handläggs av försäkringsutredare på olika kontor.” I övrigt tackade hon för informationen om hur det diskuteras och upplevs av er föräldrar, och det här tas med i vidare utredningar.

Jag ställde ett par viktiga frågor till Hanna Kretz, pressekreterare hos Ardalan Shekarabi, och motsvarande frågor till Ulrika Wahlberg, Områdeschef Utveckling och stöd, Omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning, på Försäkringskassan. Jag berättade om de diskussioner som förekommer dagligen i Facebook-grupperna, exempelvis brist på förståelse från Försäkringskassan, lång handläggningstid, oerhört låg förkunskap om typ 1-diabetes, en fråga jag har viss förståelse då endast 0,6% av Sveriges befolkning har sjukdomen. Dock, den är den vanligaste, allvarliga sjukdomen hos barn i Sverige. Vidare nämnde jag de godtyckliga skillnaderna mellan regioner och städer som upplevs, mycket beroende på handläggaren. 

Frågorna jag ställde:

 Har Försäkringskassan och de som ansvarar för dessa beslut någon förkunskap om typ 1-diabetes? Vilken utgångspunkt har de inför en intervju med föräldrarna?

 Barnläkarföreningen (BLF) tog fram ett dokument, en slags mall, för ändamålet tillsammans med Försäkringskassan 8. Det anmärkningsvärda är att Försäkringskassan var tydliga med att inte stå som avsändare. Det är lätt att bli smått cynisk här och anta att man vill ha lite ”rörelsefrihet” hos Försäkringskassan, eller vad var annars skälet?

 Hur kan det få förekomma att bidraget skiljer sig åt beroende på var i landet man bor, vem man får som handläggare, hur vältalig man är som förälder? Det tenderar inte sällan bli en klassfråga, att döma av de diskussioner som förekommer i slutna forum, förbehållet att man inte där får hela bilden naturligtvis. Men det verkar vara alldeles för vanligt förekommande för att det inte ska finnas någon substans i detta.

Hanna Kretz svarade på uppdrag av Ardalan Shekarabi:

Ardalan Shekarabi är Socialförsäkringsminister. Foto: Pressbild.

”Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har ett regeringsuppdrag att utvärdera reformen om övergången från vårdbidrag och handikappersättning till omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning. För regeringen är det viktigt att följa upp hur reformens utfall svarar mot lagstiftarens intention med reformen.”

”Syftet med reformen har inte varit att skärpa kraven eller att spara pengar, utan istället att skapa enklare och tydligare regler för ersättningar till barn och vuxna med funktionsnedsättning. Analysen ska belysa Försäkringskassans handläggning av merkostnadsersättning och omvårdnadsbidrag jämfört med handläggningen av handikappersättning och vårdbidrag.”

”En förstudie med en initial analys redovisades i februari och uppdraget ska slutredovisas senast den 30 november 2021 vad gäller omvårdnadsbidrag. Det är för regeringen särskilt viktigt att säkerställa att familjer med barn med funktionsnedsättning får det bidrag som de är berättigade till.”

Ulrika Wahlberg svarade:

Ulrika Wahlberg är områdeschef för Utveckling och stöd, omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning på Försäkringskassan. Foto: Pressbild.

”Vi utbildar våra försäkringsutredare löpande, bland annat gällande de vanligaste funktionsnedsättningar och diagnoser (t.ex. diabetes). Till stöd för dem har vi också försäkringsmedicinska rådgivare, det vill säga externt rekryterade personer med medicinsk utbildning. De stöttar utredaren om det behövs i det enskilda ärendet.”

”Underlaget om diabetes som har tagits fram av Svensk förening för Pediatrisk endokrinologi och diabetes innehåller generell information om hur barn med diabetes behandlas och hur vårdbehovet ser ut i olika åldrar. Vi har regelbundet återkommande kontakt med Barnläkarföreningen och i det här fallet du nämner så har underlaget tagits fram i samråd med Försäkringskassan som ett led i det kontinuerliga arbetet vi har tillsammans. För oss är den kontakten en viktig input i vårt arbete där vi ser vad vi tillsammans kan göra för att underlätta för de som ansöker om ersättning från Försäkringskassan.”

”Det korta svaret är att det ska inte få förekomma, omotiverade skillnader i bemötande, service eller beslut utifrån kön, geografi eller socioekonomisk status är aldrig acceptabelt. Jag förstår att det i slutna diskussioner påstås eller argumenteras för att detta sker, men enhetlighet och rättssäkerhet är frågor vi följer väldigt noga. Omvårdnadsbidraget hanteras i en nationell kö som inte styr ärendefördelning utifrån var den som söker bor och ingenting i vår uppföljning av verksamheten pekar på att det finns stora omotiverade skillnader.”

Summering

Ambitionen finns från både Försäkringskassan och regeringen, och vi måste även komma ihåg att det som lyfts i diverse forum oftast är det negativa. Likt i de flesta sammanhang skriver man sällan om det fungerar och man är nöjd och belåten. Samtidigt är det som sagt alldeles för vanligt förekommande att föräldrar upplever stor kunskapsbrist hos Försäkringskassan och godtycklig och orättvis bedömning, för att det inte är ett reellt problem. Tills översynen från regeringen är klar hösten 2021 så får ni föräldrar fortsätta kämpa, överklaga och hänvisa till det officiella svaret i den här artikeln. Låt oss hoppas på en förändring i höst.

Min sista krönika

Det här är min sista krönika för Barndiabetesfonden. Jag har bestämt mig för att gå vidare och stänga ner mitt företag Diabethics, för att göra något helt annat. Jag är helt enkelt klar efter sju års heltidsarbete med diabetes, vid tidpunkten för denna artikel vet jag inte vad jag kommer att ta mig an härnäst. Mer bakgrund finns på min hemsida www.diabethics.com/science

Tack för att du har läst, fortsätt stödja Barndiabetesfonden och bli medlem om du inte redan är det.

Källor

1.  Försäkringskassan: Om ditt barn har en funktionsnedsattning

2.  SVT: Tusentals familjer fick sänkta vårdbidrag – regeringen tillsätter ny utredning

3.  SVT: Familjen Neldefors i Åsa fick halverat bidrag efter vårdbidragsreformen

4.  SVT: Försäkringskassan svarar på kritiken om omvårdnadsbidragen

5.  SVT: VÅRDBIDRAGSREFORMEN 2019

6.  SVT: Shekarabi (S): “Syftet med reformen var inte ett mer strikt regelverk – tvärtom”

7.  ISF: Uppdrag att utvärdera reformen om reformerade stöd för personer med funktionsnedsättning (S2020/08254 (delvis))

8.  Barndläkarföreningen: Bilaga till läkarutlåtande för omvårdnadsbidrag vid diabetes hos barn och ungdomar

Hans Jönsson
Vetenskaplig diabetesskribent
 Skicka e-post till Hans

Hans arbetar med att skriva populärvetenskapliga texter om tekniska hjälpmedel, kost och påverkansfrågor kopplat till typ 1-diabetes. Han skriver även artiklar för medlemstidningen Sticket, föreläser och arbetar som konsult.

Har du hittat språk- eller faktafel i texten? Mejla gärna oss på:
 korr@barndiabetesfonden.se   

Det här är en artikel från Sticket 2021 nr 2.

Vill du få hem tidningen Sticket till din brevlåda? Bli medlem genom att fylla i formuläret nedan.

Välj medlemskap

Barndiabetesfondens integritetspolicy

Läs vår integritetspolicy här

×
  • {{ node.Name }}