Johnny Ludvigsson förklarar framstegen i Diagnode 2-studien

Senast uppdaterad: 2024-04-17

Barndiabetesfondens grundare och ordförande Johnny Ludvigsson är professor vid Linköpings universitet och huvudprövare för studien. Behandlingsmetoden som testats i Diagnode 2 visar att vaccinet GAD-alum (Diamyd) kan förlänga egen produktionen av insulin hos patienter med typ 1-diabetes, när det ges direkt i en lymfkörtel.

Diagnode 2 är baserad på den tidigare pilotstudien Diagnode 1 som Johnny Ludvigsson inledde under 2014. Redan då såg forskargruppen tecken på att behandlingsmetoden, som går ut på att injicera GAD-vaccin direkt i en lymfkörtel, skulle kunna fungera.

– I Diagnode 1 gjorde vi världens första försök att spruta in autoantigen (ett kroppseget antigen som immunförsvaret reagerar emot; i detta fall GAD) direkt i en lymfkörtel på människor. Vi behandlade totalt 12 patienter i åldrarna 12-24 år med injektion i lymfkörtel tre gånger med en månads mellanrum, och fick ett imponerande resultat, med tecken på bibehållen förmåga att bilda eget insulin. Behandlingen var enkel och utan biverkningar. Vi prövade också på tre patienter som fått tre doser att ge en fjärde dos efter 30 månader. Det var en chansning både för oss och för dem. De fick inga biverkningar och vi såg att deras insulinproduktion ökade. Det är väldigt mycket enklare att ge en dos vaccin med ett till två års mellanrum än att behöva ta insulin tio gånger om dagen, säger han.

Barndiabetesfonden var en av de som finansierade den tidigare pilotstudien som legat till grund för Diagnode 2. Stödet har varit viktigt, berättar Johnny Ludvigsson. 

– Diagnode 1 hade inte gått att genomföra utan Barndiabetesfonden som har varit avgörande och den överlägset största anslagsgivaren, säger han.

Trots den lilla patientgruppen väckte den första studien stort intresse hos diabetesbolaget Diamyd Medical. Deras medverkan var en förutsättning för att Diagnode 2 skulle vara möjlig. 

– En sådan stor internationell studie hade jag inte kunnat åstadkomma själv för det hade varit för dyrt, säger Johnny Ludvigsson.

Diagnode 2 inleddes i oktober 2017 och har nu blivit förlängd till 2021. Därefter väntar en fas III-studie som kommer att genomföras i Europa och Nordamerika samtidigt. Fas III-studien är det sista steget innan behandlingen kan godkännas på läkemedelsmarknaden.

Vad vill ni kunna påvisa i fas III?

– Nummer ett är att bekräfta resultaten från Diagnode 2. Vi kommer göra det i fler länder och i en större skala för att visa att det funkar. Nummer två skulle kunna vara om vi kanske väljer att lägga till en grupp som behandlas på ytterligare ett sätt. Då kan vi kanske se om det går att förbättra effekten som vi har fått. Om det vill sig väl kanske vi skulle kunna ha ett läkemedel färdigt under 2024, säger Johnny Ludvigsson.

Om nästa studie blir lyckad är förhoppningen att det ska kunna lägga grunden för ett botemedel mot typ 1-diabetes.

– På yngre människor finns det mycket som talar för att de kan bilda nya insulinproducerande betaceller i bukspottskörteln. Förr trodde man att dessa celler bara dog ut och att de inte kunde dela sig och bli fler, men så är det inte. Det bildas nya hela tiden. Om de inte förstörs borde de bli fler och fler. Det borde kunna leda till att patienten blir bättre och bättre på att producera insulin. Blir patienten tillräckligt bra på att producera insulin kommer den inte behöva ta insulin och på så vis blir det ett botemedel, säger han.