Per-Ola Carlsson forskar för att bota typ 1-diabetes med stamceller
Senast uppdaterad: 2024-04-17
För sjätte året i rad får Per-Ola Carlsson Barndiabetesfondens största anslag. Nu förklarar han vad anslaget betyder för projektet som går ut på att bota typ 1-diabetes med hjälp av stamceller.
Per-Ola Carlsson är professor i typ 1-diabetes vid Uppsala universitet.
– Anslaget från Barndiabetesfonden gör att vi har möjlighet att arbeta med det stamcellsprogram som vi nyligen har etablerat. Vi har skapat möjligheten att ta fram insulinproducerande celler från stamceller för första gången i Sverige. Tekniken har vi haft i ett samarbete med forskare i Helsingfors under några år, men vi har nu vidareutvecklat strategin här i Uppsala. Det är en avancerad cellodling där man först skapar omogna celler, så kallade stamceller, från exempelvis hudceller. Stamcellerna omprogrammeras sedan i sin tur till insulinproducerande celler över ett antal månader. Syftet med de cellerna är att kunna skapa en botande behandling för patienter med typ 1-diabetes, säger Per-Ola Carlsson.
Var med och bota typ 1-diabetes
Hjälp oss ge forskarna rätt förutsättningar att besegra typ 1-diabetes. Skanna QR-koden eller swisha valfritt belopp till 900 05 97 och märk din gåva "Forskning23" eller klicka på knappen för att ge din gåva.
Projektet som forskargruppen arbetar på är en fortsättning av projektet ”Translationella studier av betaceller” som Barndiabetesfonden har varit med och finansierat sen starten 2018. Det kommande året kommer Per-Ola och hans kollegor att fokusera på två delar, berättar han.
– När vi nu skapat fungerande insulinproducerande celler från stamceller i odlingsskål, behöver vi undersöka var i kroppen vi ska placera dem för att dem ska fungera så bra som möjligt och vara så säkra som möjligt för mottagaren. Det andra vi gör är att vi undersöker om cellerna kan förbättras överlevnads- och funktionsmässigt genom att stödja dem med andra celler. Då är det framförallt förstadieceller till nervceller, blodkärlsceller och olika immundämpande celler som vi prövar i kombination med de framtagna insulinproducerande cellerna, säger han.
Genom att skydda de insulinproducerande stamcellerna med andra celler, hoppas man kunna förhindra dem från att förstöras hos människor med typ 1-diabetes.
Celler framtagna från hudbiopsi.
– Vi arbetar med att bekläda de här insulinproducerande cellklumparna med stödjande stamceller som man vet kan dämpa ett immunangrepp. En annan strategi som vi arbetar med är att skydda de insulinproducerande cellerna med en kapsel som släpper igenom insulin, syre och näringsämnen, men förhindrar immunangrepp, för att kunna ta cellerna till klinik. Då bygger man in en säkerhetsfunktion då man kan ta bort cellerna om man uppfattar dem som mindre säkra. Det gör att vi förhoppningsvis kommer att ha en snabbare väg till klinisk introduktion, säger Per-Ola Carlsson.
Var med och bota typ 1-diabetes
Hjälp oss ge forskarna rätt förutsättningar att besegra typ 1-diabetes. Skanna QR-koden eller swisha valfritt belopp till 900 05 97 och märk din gåva "Forskning23" eller klicka på knappen för att ge din gåva.
Innan behandlingen kan testas på människor kommer man göra omfattande utvärderingar för att se till att metoden är säker. Om allt går som förväntat hoppas man kunna påbörja de första kliniska studierna inom fem år och ha ett godkänt läkemedel i början av 2030-talet.
– En sådan här process tar minst tio år. Det är dessutom inget vi i slutändan kan göra som akademiska forskare helt ensamma, utan vi tittar på olika samarbeten med läkemedelsindustrin. Det är en avancerad process att utveckla läkemedel, som denna typ av cellterapi, och då talar vi om en totalkostnad på hundratals miljoner, säger Per-Ola Carlsson.
Pontus Keskisärkkä
Kommunikatör, Barndiabetesfonden
Skicka e-post
Våra kommunikatörer arbetar med att producera texter och artiklar om allt som rör typ 1-diabetes.