Han vill använda en ny 3D-teknik för att förstå typ 1-diabetes
Senast uppdaterad: 2024-04-17
I över 15 års tid har Ulf Ahlgren, professor i molekylär medicin vid Umeå universitet, forskat för att förstå hur bukspottskörteln påverkas vid typ 1-diabetes. I december 2022 beviljades han förnyat anslag av Barndiabetesfonden för sitt projekt, som går ut på att studera den mänskliga bukspottskörteln med en så kallad optisk projektionstomografi (OPT). Med OPT-tekniken kan forskargruppen framkalla fullskaliga 3D-bilder av bukspottskörteln från människor som levt med eller utan typ 1-diabetes.
Ulf Ahlgren är professor i molekylär medicin vid Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson.
– Min forskning fokuserar på att förstå vad som händer i bukspottskörteln vid typ 1-diabetes. Med vår metod kan vi skapa högupplösta bilder av organet och färga in de celler eller proteiner vi är intresserade av i hela organet, exempelvis de insulinproducerande cellerna. Vår teknik gör det sedan möjligt att studera de infärgade områdena i 3D, samtidigt som vi till exempel vet var varje enskilt objekt befinner sig i 3D-rymden, dess volym och form. Vi kan till och med göra dessa dataset så att det är möjligt, att med ett par 3D-glasögon och en joystick flyga genom hela bukspottskörteln, mellan Langerhanska öar och andra celler. Detta gör att vi kan se hur olika celltyper påverkas och var i bukspottkörteln det sker på ett helt annat sätt än tidigare. Vår analysmetod är uppbyggd ungefär som en Rubiks kub. Nu kan vi plocka isär kuben, färga in bitarna med de markörer vi är intresserade av och sätta ihop dem igen i 3D, säger Ulf Ahlgren.
I tidigare studier har forskargruppen använt metoden hos möss med diabetes. Resultaten som presenterades då var de första av sitt slag och kunde bland annat visa exakt hur många insulinproducerande celler som fanns kvar, och var i bukspottskörteln cellerna var placerade. Genom att applicera metoden på mänskliga bukspottskörtlar är förhoppningen att lära sig behandla eller förebygga typ 1-diabetes.
Ulf Ahlgren och forskningsingenjör Joakim Lehrstrand vid OPT-mikroskopet. Foto: Umeå universitet.
– Det har varit en svår och tidskrävande utmaning, men nu kan vi studera stora vävnadsvolymer från människa i 3D med mikroskopisk detaljrikedom. I samarbete med Olle Korsgren vid Uppsala universitet har vi fått tillgång till en unik bank av hela, intakta bukspottskörtlar, från personer som levt med eller utan typ 1-diabetes. Olle är en stor inspirationskälla och att få ta del av hans stora kunnande i fältet har hjälpt oss mycket i våra analyser. Vi hoppas att våra fynd ska hjälpa till att hitta nya metoder för att behandla, förebygga eller till och med bota typ 1-diabetes, säger han.
Vilka resultat har ni sett så här långt?
3D-bild av bukspottskörteln där de Langerhanska öarna är markerade i rött. Foto: Umeå Universitet.
– Vi har gjort flera spännande fynd som gett ny kunskap om hur de insulinproducerande cellerna fördelar sig i kroppen vid typ 1-diabetes och jämfört dessa med friska bukspottskörtlar. När vi studerat vävnader från personer med typ 1-diabetes har vi till exempel sett ”oväntade” grupperingar av kvarvarande insulinproducerande celler. Har de lyckats undvika immunförsvarets angrepp eller är det andra celler som omvandlats till insulinproducerande celler? Vi vet inte ännu men det är väldigt spännande information som vi ju så klart vill utnyttja till vår fördel, för att se om vi kan skydda insulincellerna eller rent av återställa en del av insulinproduktionen.
Var med och bota typ 1-diabetes
Hjälp oss ge forskarna rätt förutsättningar att besegra typ 1-diabetes. Skanna QR-koden eller swisha valfritt belopp till 900 05 97 och märk din gåva "Forskning23" eller klicka på knappen för att ge din gåva.
Under 2022 publicerade Ulf och hans kollegor deras första humanstudie som gjorts med OPT-tekniken, en så kallad ”Proof of Principle-studie”, där man visat att tekniken går att använda på mänsklig vävnad. Under 2023 hoppas man kunna publicera två nya artiklar med de inledande resultaten.
– Det finns en del saker som är väldigt spännande som jag inte kan berätta om riktigt än då resultaten ännu är preliminära. Det jag kan säga är att bukspottskörteln kanske är mycket mer heterogen i sin uppbyggnad än vad vi kanske har trott tidigare, och att den inte påverkas likadant i alla regioner vid typ 1-diabetes. När vi har presenterat våra resultat kommer vi göra vår data tillgänglig i databaser, även för andra forskare som kanske har andra frågeställningar för att hjälpa forskningen framåt.
Vad vill du säga till alla givare som har varit med och möjliggjort din forskning?
– I all korthet och enkelhet vill jag säga, stort tack! Bidragen från Barndiabetesfonden gör stor skillnad för oss som forskar. Det betyder att vi kan fortsätta lära oss mer om typ 1-diabetes och hur sjukdomen ska kunna botas eller förebyggas, säger Ulf Ahlgren.
Vill du läsa om forskningsprojekten som Barndiabetesfonden stödjer?
Pontus Keskisärkkä
Kommunikatör, Barndiabetesfonden
Skicka e-post
Våra kommunikatörer arbetar med att producera texter och artiklar om allt som rör typ 1-diabetes.