Han studerar bukspottskörteln för att kunna förebygga typ 1-diabetes

Senast uppdaterad: 2024-04-17

Sedan 2013 har Oskar Skog, docent i experimentell klinisk immunologi och forskare vid Uppsala universitet, stöttats av Barndiabetesfonden. Oskar driver nu ett forskningsprojekt som fokuserar på att studera bukspottskörteln hos personer med typ 1-diabetes. Förhoppningen är att fynden ska kunna leda till en behandling som förebygger eller lindrar sjukdomen.

För att förstå vad som händer vid insjuknandet av typ 1-diabetes jämför forskargruppen bukspottskörtlar från organdonatorer som levt med sjukdomen, icke-diabetiska personer och personer som löpt risk att insjukna i typ 1-diabetes. Målet är att kunna utröna vad som händer i bukspottskörteln vid sjukdomsdebuten.

– Sedan tidigt 2000-tal har vi samlat in bukspottskörtelvävnad från avlidna organdonatorer i en biobank här i Uppsala. Totalt har vi nu prover från nästan 2 500 bukspottskörtlar. De flesta av dessa kommer från icke-diabetiska personer, men ett fåtal kommer från personer med typ 1-diabetes. Med hjälp av särskild laserteknik kan vi skära ut celltyperna vi är intresserade av. Då kan vi till exempel jämföra insulinproducerande celler från personer som levt med typ 1-diabetes med likadana celler från personer utan diabetes. I samarbete med norska forskare har vi även fått tillgång till världsunika prover som tagits från sex levande personer som nyligen insjuknat i typ 1-diabetes. Dessa använder vi också för att lära oss mer om varför de insulinproducerande cellerna attackeras hos personer som insjuknar, säger han.

En av hypoteserna som Oskar och hans kollegor utforskar är om tarmbakterier som färdas upp i kroppen kan vara en orsak till att bukspottskörteln inflammeras, och förstör de insulinproducerande cellerna.

Hur testar ni detta?

– Vi ser om vi kan återskapa bilden av hur det ser ut i människa genom att spruta in tarmbakterier i bukspottskörteln i råttor. Där har vi sett en inflammation i bukspottskörteln som är mycket lik den vi även ser i människa. Vi kan inte säga att det med säkerhet är på det här viset sjukdomen uppstår, men det är en av hypoteserna vi testar. Mer och mer börjar hela forskningsfältet inom diabetes inse att vi faktiskt fortfarande vet väldigt lite om hur typ 1-diabetes uppstår. Man behöver nog titta bredare för att förstå att bovarna som orsakar sjukdomen kanske inte endast finns i immunförsvaret.

Vidare resultat från studien kommer presenteras någon gång under 2023. Om allt går vägen hoppas forskarna att fynden ska bidra till en godkänd behandlingsmetod inom en snar framtid.

– Det är svårt att svara på när men vi hoppas att vår forskning ska hjälpa till att snabba på utvecklingen. Att ta fram nya behandlingar tar tid, men skulle det visa sig att vi gör fynd som tyder på att man skulle kunna använda exempelvis ett läkemedel som redan är godkänt för något annat användningsområde, skulle det kunna gå fortare. Vi vet inte än hur en framtida behandling skulle kunna se ut, men förhoppningsvis kan vi bidra till smartare behandlingar inom en snar framtid.

Vad betyder stödet från Barndiabetesfonden för din forskning?

– Jag skulle vilja säga att det är helt avgörande. Stödet från fonden och deras givare är en förutsättning för att vi ska kunna lära oss mer om sjukdomens uppkomst. Det gör att vi kan ha en personalstyrka och material för att bedriva vår forskning. Det är Barndiabetesfonden och deras givare som gör att vi kommer närmare en lösning på gåtan med typ 1-diabetes, säger han.