{{ node.Name }} {{ node.Name }}

Typ 1 diabetes – Kan mätning av DNA i blod spegla den pågående autoimmuniteten?

Senast uppdaterad: 2020-03-25

I dagsläget finns inget botemedel mot typ1 diabetes och inget som kan förhindra att sjukdomen bryter ut, men forskare har i olika studier försökt senarelägga sjukdomsdebuten och fördröja förlusten av insulinproducerande betaceller.

Det är sedan länge känt att vissa typer av immunceller interagerar med betacellerna under den process som leder till betacellsdöd och så småningom typ1 diabetes. Det har under senare år visats att neutrofilen, som är den mest förekommande celltypen av de vita blodkropparna, också är delaktig i utvecklandet av sjukdomen. Det behövs mer kunskap om den roll som neutrofiler och produkter från dessa celler har för utvecklandet av typ1 diabetes. Det som hittills har framkommit är att det finns färre neutrofiler i blodet hos patienter med typ 1 diabetes och att neutrofiler har hittats i bukspottskörteln där betacellerna finns både hos de som håller på att bli sjuka och hos de som har fått sjukdomen. Det har gjorts studier på möss där man behandlade mössen med ämnen som stoppar neutrofilerna att ta sig in i bukspottskörteln, och detta visade sig fördröja utvecklingen av diabetes. Hos människa har man sett att de individer med ökad risk för typ 1 diabetes som har lägst antal neutrofiler i blodet har den största minskningen i betacellsfunktion.

 

Neutrofilerna bidrar till inflammation i vävnaden, bland annat genom att släppa ut arvsmassa (så kallat DNA) ur cellen. Inflammationen kan leda till att vävnaden skadas. Även DNA som kommer från cellens energifabriker (mitokondrie-DNA) kan utsöndras och bidra till inflammation. DNA som utsöndrats från celler kan mätas i blodcirkulationen. Jag jobbar tillsammans med kollegor på Linköpings universitet med att undersöka om fritt DNA i blodet skulle kunna ha en roll som en så kallad biomarkör för att kunna förutsäga typ1 diabetes. Nivåer av DNA mäts i blodprover från barn nyligen insjuknade i typ1 diabetes som behandlas vid Linköpings universitetssjukhus, och eventuell koppling till hur snabbt barnet förlorar sin egen insulinproduktion undersöks.

 

Vi studerar också DNA i blod hos barn som har förhöjd risk att få sjukdomen. Dessa barn deltar i ABIS (Alla Barn i Sydöstra Sverige) -studien som drivs av professor Johnny Ludvigsson, och valdes ut till en uppföljningsstudie ledd av docent Rosaura Casas. Barn som vid minst två tillfällen hade förhöjda nivåer av flera sorters autoantikroppar tillfrågades att delta och dessa högriskindivider följdes under två år med regelbundna blodprover och glukostoleranstest. 

Om fritt DNA i blod kan avspegla den autoimmuna process i bukspottskörteln som leder till betacellsdöd och utveckling av typ1 diabetes skulle man genom att mäta detta få en hint om när det är aktuellt med behandling för att försöka bromsa förloppet och spara de insulinproducerande betaceller som finns kvar.

 Detta är en artikel från Sticket 2019-nr 4.

Vill du få tidningen Sticket hem i din brevlåda, bli medlem genom att fylla i formuläret nedan.

Hjälpte denna artikel dig?

Välj medlemskap

Medlemsinformation

Vill du ha medlemstidningen Sticket?

Barndiabetesfondens integritetspolicy

Läs vår integritetspolicy här

×
  • {{ node.Name }}