Han behandlar med nya celler
Senast uppdaterad: 2024-04-17
Sticket når Per-Ola Carlsson en höstlig fredagsmorgon. Han befinner sig på Akademiska sjukhuset i Uppsala, eller Ackis, som han säger på sin omisskännliga småländska.
Idag ska han träffa en patient som har fått nya celler.
Per-Ola Carlsson har två huvudspår i sin forskning, berättar han. Det ena är att använda celler som är immunmodulerande, så att immunangreppet mot de insulinproducerande cellerna upphör.
– Det gör man för att i ett tidigt stadium kunna stoppa upp processen och därmed få en mildare sjukdom. Eller i allra bästa fall att man får en sjukdom där man inte behöver insulinbehandling.
Det andra spåret är också cellterapi, men där Per-Ola Carlsson och hans kollegor försöker ersätta de insulinproducerande cellerna med nya.
– Vi håller på med både experimentell och klinisk forskning, säger han.
Med experimentell forskning menar han forskning som praktiskt taget bedrivs i odlingsskål. Det handlar om avancerad cellodling där man skapar stamceller, från exempelvis hudceller, för att sedan programmera om dem för att ge dem nya egenskaper, som till exempel att de ska bli insulinproducerande, eller ge dem förmåga att stå emot ett immunangrepp. Syftet är förstås att i förlängningen skapa celler som kan bota typ 1-diabetes.
Kliniska studier innebär att man genomför försöksbehandling på människor.
– Vi använder en sorts stamcell, så kallade mesenkymala stromaceller, som immunförändrar och förhoppningsvis stoppar upp immunangreppet mot de insulinproducerande cellerna. Det är en studie vi kör på både vuxna och numera på barn och ungdomar.
Detta är ett projekt som pågått under flera år med stöd av Barndiabetesfonden.
De mesenkymala stromacellerna utvinns från navelsträngar.
– Cellerna är egentligen bindvävsförstadieceller som man har sett är immunmodulerande. Man har även använt dem i försök för att stoppa andra immunangreppssjukdomar.
I djurförsök har forskarna sett att typ 1-diabetesliknande tillstånd kan stoppas och till och med hävas helt av behandlingen.
Var med och bota typ 1-diabetes
Hjälp oss ge forskarna rätt förutsättningar att besegra typ 1-diabetes. Skanna QR-koden eller swisha valfritt belopp till 900 05 97 och märk din gåva "Forskning23" eller klicka på knappen för att ge din gåva.
När turen så småningom kommit till människor produceras cellerna och kontrolleras innan frisläppning för behandling enligt samma regler som gäller för konventionella läkemedel. Cellerna klassas nämligen av myndigheter som ett läkemedel för avancerad terapi, förkortat ATMP-läkemedel.
”Vi såg att de som hade fått behandling hade kvar sin insulinproduktion oförändrat...”
I de första studierna på vuxna individer nydiagnostiserade med typ 1-diabetes har man gett olika doser av läkemedelskandidaten för att utröna främst säkerhetsrisker.
– Då såg vi att alla testade doser var säkra. Därefter studerade vi effekt i en blindad placebokontrollerad studie på vuxna, innebärande att vi lottade individer till att antingen få celler eller placebo. Vi visste inte under studien vilka individer som fick behandling och inte heller individerna själva.
– Efter ett år bröts blindningskoderna enligt plan och då tittade vi på om vi hade haft en effekt av behandlingen. Vi såg att de som hade fått behandling hade kvar sin insulinproduktion oförändrat, medan de patienter som var lottade till kontrollgrupp hade sjunkit i sin insulinproduktion.
– Vi har följt de här patienterna vidare och de är nu snart fem år efter behandling. Man kan se en uppenbar skillnad som fortgår under den här perioden.
En grupp människor har dessutom behandlats med ytterligare en dos celler.
– Möjligen har man ytterligare en förstärkt effekt av ombehandlingen, uttrycker sig Per-Ola Carlsson försiktigt.
För de vuxna har man fortsatt inte heller sett några biverkningar. Vare sig av en eller två doser. Därför har man nu också kunnat gå vidare med att behandla barn och ungdomar.
”Med Barndiabetesfondens anslag kan min forskning genomföras.”
Det är ett av dessa barn som Per-Ola ska träffa idag.
– Eftersom det har sett så bra ut så gick vi vidare under 2022 med en studie på barn och ungdomar, där vi behandlade tre individer i åldersgruppen 12-18 år och tre individer i åldersgruppen 7-12 år. Då inte heller biverkningar sågs i den gruppen genomförs nu en blindad, placebokontrollerad effektstudie som ska innehålla totalt 30 barn och ungdomar mellan 12-21 år. Det är den som pågår just nu. Och det är därför jag sitter här idag. En patient i studien kommer hit för behandling.
På tal om långa processer så blir det först kring nyåret 2024, som de första effektresultaten väntas för barnen och ungdomarna. Behandling av fler barn och ungdomar planeras ske nu i höst och det blir därför först om drygt ett år som alla 30 barn och ungdomar nått ettårsuppföljning. Alla deltagarna planeras sedan att följas under minst fem år. Ser resultaten lovande ut och terapin bedöms säker, kommer under 2024 ännu yngre barn bli aktuella för studier.
”Vi visste inte under studien vilka individer som fick behandling och inte heller individerna själva.”
Lagstiftningen kring cellterapi har gjorts om det senaste decenniet, säger Per-Ola Carlsson. Tidigare såg myndigheterna celler som transplantation. Numera ses det som avancerade läkemedel – i den praktiska meningen att läkemedel för studier måste godkännas av Läkemedelsverket, innan forskarna kan ansöka om själva studien.
Det pågår mycket typ 1-diabetesforskning runt om i världen kring insulinproducerande celler framtagna från stamceller.
– Företag, främst i USA skulle jag säga, försöker ta fram cellterapier för klinisk behandling där cellerna tas från en individ för att framställa en oändlig mängd celler som därmed kan användas för att behandla många individer med typ 1-diabetes.
Det som utgör den största stötestenen för att få detta att fungera är egentligen samma problem som inom konventionell organtransplantation, nämligen att organet upplevs som främmande efter att man satt in det hos den nya mottagaren. Cellerna som kommer från en annan individ dödas normalt av immunsystemet.
– Därför måste man ge immundämpande läkemedel för att förhindra avstötning, och det är egentligen där som forskningsfältet i huvudsak rör sig nu. Nämligen forskning för att kunna transplantera celler utan immundämpande läkemedel och ändå utan avstötning.
”Eftersom det har sett så bra ut så gick vi vidare under 2022 med en studie på barn och ungdomar...”
Här finns några olika vägar att gå, menar Per-Ola Carlsson.
– Antingen genom att inkapsla cellerna så att de inte nås av immunsystemet. Eller att genetiskt förändra cellerna så att de inte uppfattas som främmande. Man kan då transplantera utan att behöva ge immundämpande läkemedel.
– Det finns ganska många lovande experimentella studier som pågår. Det finns inga kliniska studier i nuläget. Men där hoppas vi att vi kunna vara med.
Så, när Per-Ola Carlsson vaknar om morgnarna hoppas han då att någon annan ute i världen har nått ett genombrott. Eller tänker han: ”hoppas nu ingen annan har kommit före”?
– Vi hoppas nog alla att vi gemensamt ska hitta ett botemedel mot typ 1-diabetes.
Det är ju snarare att man försöker se om andra har hittat någon modell som man själv kan bygga vidare på för att komma närmare en lösning. Det är sällan så att man kommer hela vägen på egen hand i ett enda stort steg.
Pengarna från Barndiabetesfonden då, spelar de någon roll för Per-Ola och hans kolleger?
– Den kliniska studien på barn och ungdomar är initierad och driven av oss på Akademiska sjukhuset. Läkemedelsföretaget som producerat cellerna har lagt sitt krut på att försöka få igång en multinationell studie på vuxna i syfte att få terapin godkänd för individer över 18 år, nydiagnostiserade för typ 1-diabetes. För att terapin framöver också ska kunna nå barn och ungdomar har vi själva valt att göra den här studien.
– Driver man större labb så måste man ha anslag från flera håll för att kunna bedriva verksamhet. Det är främst personal som är dyrt för att göra studier. Barndiabetesfondens anslag är ett av de mer signifikanta. Så, ja, det spelar självklart roll. Med Barndiabetesfondens anslag kan min forskning genomföras.
Var med och bota typ 1-diabetes
Hjälp oss ge forskarna rätt förutsättningar att besegra typ 1-diabetes. Skanna QR-koden eller swisha valfritt belopp till 900 05 97 och märk din gåva "Forskning23" eller klicka på knappen för att ge din gåva.