{{ node.Name }} {{ node.Name }}

Träning och typ 1-diabetes

Senast uppdaterad: 2021-02-16

Fysisk aktivitet är viktigt för alla människor för att må bra men det är extra viktigt för personer med typ 1-diabetes att röra på sig. Regelbunden motion hjälper oss att må bra både fysiskt som mentalt. Muskler och skelett blir starkare, vi får en bättre syreupptagningsförmåga och bättre kondition. Motion kan även minska stress, hjälpa oss att sova bättre och öka vår kropps kapacitet.

Att träna med typ 1-diabetes kan vara lite knepigt och du behöver veta hur du ska anpassa insulindoser och matintag för att undvika allt för stora svängningar i blodsockret under träningen. Ofta kan du behöva minska mängden insulin, fylla på med kolhydrater kanske både innan, under och efter träningen. Det är också viktigt att mäta blodsockret före, under och efter träningen. Testa vad som funkar för just dig. Hitta den träningsform som du gillar och fråga din diabetessjuksköterska/läkare om råd.

Vad händer i kroppen vid fysisk aktivitet?

Fysisk aktivitet ökar insulinkänsligheten och glukosupptaget

Insulinet sänker blodsockret mer än normalt vid fysisk aktivitet. Speciellt om man tränar stora muskelmassor (allsidig styrketräning, simning). Denna ökade känslighet för insulin kvarstår ofta upp till 24 timmar. I samband med träning ökar också ett icke insulinberoende glukosupptag i musklerna.

Äter man som vanligt och tar sitt insulin i vanliga doser finns därför risk för känningar under motionspasset och efterföljande natt och förmiddag. De flesta behöver därför minska sina insulindoser och/eller äta mer före under och efter ett motionspass.Man skall däremot inte helt undvika att ta insulin. Har man för lite insulin i kroppen sjunker inte blodsockret då glukos blir kvar i blodbanan och inte kan ta sig in i muskelcellen, utan istället kan blodsockret stiga (socker frisätts från levern).

Fysisk aktivitet ökar adrenalinhalterna i blodet

Adrenalinet ökar frisättningen av glukos från levern (för att öka energitillgången i kroppen). Har man då tagit för lite insulin inför träningen kan resultatet bli en sämre prestationsförmåga och ett stigande blodsocker.

Fysisk aktivitet ökar energiförbrukningen och tömmer energidepåerna

Ju mer intensivt man tränar desto mer ökar glukosförbränningen. En mycket liten del av kroppens glukos/energiförråd finns i form av glukos i blodet. Allt eftersom blodsockret förbrukas frisätts nytt glukos från leverns glykogenförråd. Våra glukosförråd räcker i normala fall ca 1-3 dygn (om man inte slarvat med maten senaste dagarna). Vid löpning räcker leverns sockerproduktion ungefär 2 mil. Vid högintensiv träning högst en timme. När leverns glukosförråd tar slut går kroppen över till att förbränna fett och att bryta ner protein (muskulatur). Fettförbränning är inte lika effektiv vid högintensiv träning och själva idén med träning är ju att bygga upp och stärka sin muskulatur (inte bryta ner den). Vid viss insulinbrist kan fysisk aktivitet då dessutom leda till ketonbildning och ketoacidos.

Hur ska jag tolka blodsockret inför ett träningspass?

P-glukos Tolkning/åtgärd
< 4 mmol/l Ät och skjut upp träningen i varje fall en timme till blodsockret stigit.
4-6 mmol/l Ät extra kolhydrater innan du börjar.
6-10 mmol/l Optimalt.
10-15 mmol/l Inga hinder föreligger förutsatt att man ätit och tagit insulin.
> 15 mmol/l Skjut upp träningen! Ta eventuellt 2-4 enheter snabbinsulin och kontrollera blodsockret om en timme.Träna aldrig vid ketoner i urinen!


Att tänka på vid val av motionsform

 Vid allvarligt njursjukdom eller ögonkomplikation bör man undvika aktiviteter som höjer blodsockret för mycket.

 Om du är motinär behöver du inte ta i så "mjölksyran sprutar". Det är mer effektivt med träning i lugnt tempo och regelbundet.

 Minst 30 minuter aktivitet 3-4 gånger i veckan rekommenderas.

Källa:

  Diabeteshandboken

Se när Stig Mattsson pratar om typ 1-diabetes och fysisk aktivitet

×
  • {{ node.Name }}