Undersökning visar höga kostnader

Undersökningen visar att typ 1-diabetes kostar det svenska samhället 12,9 miljarder kronor per år. Det är en siffra som inkluderar sjukvård, medicinteknik, skolstöd, förlorad arbetsinkomst och komplikationer. Bakom siffrorna finns människor – barn, ungdomar och vuxna som lever med en obotlig sjukdom. Föräldrar som tar över ett vårdansvar som annars hade krävt sjukvårdspersonal. Och ett samhälle som fortfarande brister i stöd, förståelse och kunskap.

En stor del av kostnaderna kommer från komplikationer som kan minskas – med rätt hjälpmedel och fortsatt forskning. Den största vinsten för alla blir den dag forskarna hittar ett botemedel. Då kan vi eliminera kostnader, både mänskliga och ekonomiska.

En livslång sjukdom

Typ 1-diabetes är en obotlig sjukdom som ofta utvecklas tidigt i livet. Egenvården anses vara den mest avancerade vård som ges utanför sjukhus, och kräver ständig uppmärksamhet, både för den som är sjuk och för de närstående. För hälso- och sjukvården innebär sjukdomen också en långvarig belastning. Finland och Sverige är de länder i världen som har högst förekomst av typ 1-diabetes. Ingen vet varför. I Sverige levde år 2023 cirka 72 000 personer med sjukdomen.

Åldersgrupp	Antal personer
0-5	643
6-11	2 480
12–17	4 888
18–29	11 588
30–49	20 835
50–69	20 988
70+	10 824
TOTALT	72 245

12,9 miljarder skäl att bry sig

Kostnaden för typ 1-diabetes i Sverige är 12,9 miljarder kronor per år. Två tredjedelar av kostnaden kommer från sjukdomen i sig, en tredjedel från komplikationer. Kostnaderna delas också upp i direkta kostnader (som sjukvård och hjälpmedel) och indirekta kostnader (som produktionsbortfall). De direkta kostnaderna kopplade till typ 1-diabetes och dess följdsjukdomar uppgick till 8 miljarder kronor. De indirekta kostnaderna var 4,9 miljarder kronor.

Kostnader för typ 1-diabetes som enskild diagnos och kostnader för komplikationer

Medicinteknik är dyrt – men nödvändigt

Av alla direkta kostnader för typ 1-diabetes är medicinteknik den största: 2,3 miljarder kronor. Insulinpumpar och blodsockermätare är livsnödvändiga hjälpmedel. De senaste åren har den medicintekniska utvecklingen skapat nya förutsättningar för att behandla sjukdomen, och utvecklingen går snabbt framåt. Moderna hjälpmedel minskar drastiskt risken för komplikationer. Vilka som får tillgång till de moderna hjälpmedlen skiljer sig dock mycket mellan olika regioner.

Direkta och indirekta kostnader

I direkta kostnader ingår till exempel sjukvård, hjälpmedel och resursbehov i skolan. Indirekta kostnader består i huvudsak av produktionsbortfall för drabbade och anhöriga.

Trygghet i skolan – priset för livsviktigt stöd

Att hjälpa barn med typ 1-diabetes i förskola och skola kostar 1,4 miljarder kronor. Ofta krävs en särskild resursperson som kan följa barnets blodsockernivåer och agera snabbt vid behov. Behandlingen för typ 1-diabetes är komplex och hjälpbehovet kvarstår till minst 12 års ålder.

Livslång specialistvård kostar

Sjukvården står för 1,3 miljarder kronor.

Många, särskilt barn, behöver intensivvård vid insjuknandet. Därefter tillbringar de flesta några dagar på sjukhus, innan ett livslångt vårdprogram tar vid. Barn rekommenderas fyra besök på specialist- mottagningen per år, vuxna mer sällan om de inte har behov av extra stöd för att få egenvården att fungera. I sjukvårdskostnaderna ingår en del av läkemedlen, men inte alla.

Föräldrar betalar också – med sin tid

1,4 miljarder är priset för föräldrarna. Kostnaden för egen- vården som annars hade behövt utföras av utbildad vårdpersonal utgör 0,5 miljarder. Kostnaden för produktionsbortfallet när föräldrar går ner i arbetstid, sjukskrivs eller vikarierar för skolpersonal, utgör 0,9 miljarder kronor. Dessa siffror är lågt räknade, då det saknas vetenskapliga svenska studier som undersöker föräldrarnas arbets- insats, och hur den i sin tur påverkar föräldrarnas hälsa. Typ 1-diabetes är inte bara en individuell sjukdom – den påverkar hela familjen.

Jobbförluster står samhället dyrt

Personer med typ 1-diabetes riskerar att förlora arbetsinkomst. Produktionsbortfall på grund av sjukskrivningar, sämre skolresultat, lägre sysselsättningsgrad och förtida död uppgår till 1,9 miljarder kronor – vilket är nästan en fjärdedel av kostnaderna för själva sjukdomen.

Komplikationer kostar. Hjärt- och kärlsjukdom är dyrast

Komplikationer till följd av typ 1-diabetes kostar 4,3 miljarder kronor. Typ 1-diabetes leder till kraftigt ökande kostnader för till exempel höftfrakturer, cancer och demens. Enbart hjärt- och kärlsjukdomarna orsakade av sjukdomen kostade 2,3 miljarder. Detta är kostnader som går att påverka med forskning och bättre hjälpmedel.

Kostnader per komplikationstyp. Miljoner kronor.

Riskökningar till följd av typ 1-diabetes

Följdsjukdom	Riskökning*	Tillskrivningsfaktor
Amputation av nedre extremitet	40,1	21,43%
Bulimi	2,8	1,87%
Demens	1,51	1,02%
Depression	1,25	0,84%
Förmaksflimmer	1,36	0,92%
Hjärtsvikt	4,29	2,84%
Höftfraktur	5,76	3,77%
Ischemisk hjärtsjukdom	9,38	6,00%
Karpaltunnelsyndrom	1,97	1,32%
Kolorektalcancer	1,22	0,82%
Levercancer	1,9	2,06%
Kronisk njursjukdom	3,09	1,28%
Njursjukdom i slutstadium	3,09	1,28%
Pancreascancer	1,94	1,30%
Sjukdomar i hjärnans kärl	4,08	2,70%
Synnedsättning ink. blindhet	2,5	1,67%
Urinblåsecancer	1,3	0,88%

*Så många gånger ökar risken jämfört med en frisk person.
** Så stor andel av den totala sjukdomsbördan beror på typ 1-diabetes

Människor bakom siffrorna

Siffrorna berättar inte hela historien. De som lever med typ 1-diabetes betalar det högsta priset. Utöver de ekonomiska kostnaderna finns en stor osynlig börda: oro, stress och livspåverkan. Det gäller både de som lever med sjukdomen och deras närstående.

Med forskning kan kostnaden bli 0 kronor

Idag går det varken att förebygga eller bota typ 1-diabetes. Forskarna har hittat många pusselbitar – men ännu vet ingen hur de ska sitta ihop. Barndiabetesfondens vision är att bota typ 1-diabetes till 2040. För att nå dit krävs ett kraftfullt stöd till forskningen. Med rätt satsningar kan vi i framtiden inte bara lindra – utan helt eliminera kostnaden för typ 1-diabetes, både mänskligt och ekonomiskt.

Så har undersökningen gjorts

Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) fick i uppdrag att beräkna kostnaderna för typ 1-diabetes.

Undersökningen utgår från 2023, som är det senaste år som är statistiskt säkerställt. Metoden är prevalensbaserad. Det innebär att kostnaderna uppskattas för alla personer som lever med sjukdomen under 2023, oavsett när de har insjuknat. Denna metod är den mest använda och rekommenderas inom forskning för att få en helhetsbild av de ekonomiska konsekvenserna av en diagnos.

Direkta och indirekta kostnader

Först beräknas de direkta kostnaderna, såsom sjukvårdsbesök, läkemedel och medicintekniska hjälpmedel. Därefter beräknas de indirekta kostnaderna. Det handlar bland annat om stödresurser i förskola och skola, produktionsbortfall på grund av sjukdom eller förtida död samt anhörigas insatser. Föräldrars inkomstbortfall vid barnets insjuknande och minskad arbetstid ingår också. Däremot finns det i dagsläget inga tillförlitliga siffror på hur många föräldrar som drabbas av exempelvis stressrelaterad ohälsa till följd av belastningen.

Kostnader för komplikationer

I nästa steg beräknas kostnaderna för komplikationer kopplade till typ 1-diabetes. Här används så kallade tillskrivningsfaktorer – vetenskapligt baserade mått som anger hur stor andel av en viss komplikation som kan härledas till sjukdomen. Dessa bygger främst på metastudier som visar sambandet mellan typ 1-diabetes och en ökad risk för olika följdsjukdomar. Genom att multiplicera tillskrivningsfaktorerna med den totala kostnaden för respektive komplikation kan man uppskatta hur stor del som direkt beror på typ 1-diabetes. I de fall det inte finns studier på samband eller förekomst har försiktiga antaganden gjorts. Samhällskostnaderna i verkligheten kan därför antagas vara högre än de rapporten speglar.

Skillnaden mellan typ 1 och typ 2

Kostnaderna för diabetessjukdomar redovisas ofta i klump, utan att skilja på typ 1 och typ 2. Men det finns stora skillnader.

Denna studie visar att Sveriges 72 000 personer med typ 1-diabetes kostade samhället 12,9 miljarder 2023. Motsvarande kostnader för typ 2-diabetes, som studerats på samma sätt, uppgick till 20,6 miljarder kronor. Detta trots att typ 2-diabetes är mycket vanligare – cirka 500 000 personer har sjukdomen. En förklaring till detta är att typ 1-diabetes ofta debuterar tidigt, ungefär hälften av alla drabbade insjuknar som barn, och att sjukdomen är mer vårdkrävande. Risken för följdsjukdomar ökar också kraftigt ju längre kroppen lever med förhöjt blodsocker.

I snitt innebar en person med typ 1-diabetes samhällskostnader för 180 000 kr 2023. Motsvarande siffra för en person med typ 2-diabetes är 40 000 kr.

Långsiktighet är lösningen

Antalet drabbade med typ 1-diabetes växer och kostnaderna för sjukdomen ökar. 12,9 miljarder kan användas till annat om vi tänker långsiktigt. För att vända utvecklingen krävs satsningar. Barndiabetesfonden vill:

1. Ge alla tillgång till de de evidensbaserat bästa hjälpmedlen. De är dyra men med god blodsockerkontroll kommer de ännu dyrare följdsjukdomarna minska.

2. Satsa på svensk forskning. Den svenska forskningen är i en unik position för att bidra till att lösa pusslet kring typ 1-diabetes. Vi har framgångsrika forskningsmiljöer som byggts upp i decennier, världsunika diabetesregister och många drabbade att forska på. Det som saknas är pengar.