Denna webbplats använder cookies för att ge dig den bästa möjliga upplevelsen. Fortsätter du innebär det att du accepterar att cookies används.
{{ node.Name }} {{ node.Name }}

Aktuell typ 1-diabetesforskning

Typ 1-diabetes blir allt vanligare. Sjukdomen är livshotande, och trots intensiv tung daglig behandling drabbas många barn och unga av allvarliga komplikationer. Ingen kan botas. Det enda som kan ändra på detta är forskning.

Barndiabetesfonden bildades specifikt för att kunna ge bättre ekonomiska resurser till forskning kring diabetes just hos barn och ungdom. Detta har gett ett uttalat fokus på forskning kring typ 1-diabetes, och Barndiabetesfonden är idag den största bidragsgivaren i Sverige på det området.

Forskning som Barndiabetesfonden har gett stöd till

Har alla barn och ungdomar med diabetes typ 1-diabetes?
För att bättre klassificera diabetes hos barn tas blodprover från alla nyinsjuknade barn i Sverige, som del av BDD-studien (Bättre Diabetes Diagnostik). Flera delstudier har gjorts och görs som rör genetik (ex. HLA), autoantikroppar, kvarvarande insulinsekretion (C-peptid) m.m. BDD har visat att ca 1% har vissa genetiska former, som ibland inte ska behandlas med insulin, och ca 1% har typ 2-diabetes. Men 98% har typ 1-diabetes som är fokus för Barndiabetesfonden.


Försök att reda ut vad det är som orsakar typ 1-diabetes. 
ABIS (Alla Barn i Sydöstra Sverige) är en studie där 17 000 barn som föddes 1997–1999 i Sydöstra Sverige följs med frågeformulär och provtagningar. Hittills (dec 2017) har 147 av dessa barn fått diabetes och man kan studera vad som hände dessa barn tidigt i livet som kanske förklarar varför de senare fått diabetes. Tarmfloran (bakterierna som växer i avföringen) vid 1 års ålder skiljer sig mellan barn med låg eller hög risk att få typ 1-diabetes, och tarmfloran utreds nu vidare. Barn som fått diabetes har också visat sig bilda helt nya typer av antikroppar mot insulin som haft förändrat struktur (s.k. neoepitoper). Riskbarn med flera diabetesrelaterade autoantikroppar följs i särskild studie, och flera av dessa barn har kunnat förberedas redan innan de sedan har fått sjukdomen. En annan likartad studie i Sverige är DiPiS (Diabetes Prediktion i Skåne), där identifierade riskbarn följs. Flera projekt syftar till att identifiera om virus, ex vissa coxsackievirus, kan skada eller döda betacellerna.


Försök att förebygga typ 1-diabetes: Nyfödda barn i Skåne deltar i ett projekt där de med ökad genetisk risk får äta insulin i ett försök att förebygga sjukdomen. Barndiabetesfonden stöder också projekt som gäller utveckling av vaccin emot virus (ssk coxsackievirus) som misstänks vara orsak till typ 1-diabetes
Försök att bevara kvarvarande insulinsekretion. En tänkbar metod är att skapa tolerans emot det som immunförsvaret reagerar emot. Ett sådant ämne är GAD.I Sverige har framgångsrika studier gjorts med så kallat GAD-vaccin till barn och ungdomar som nyligen fått diabetes. Flera studier har gjorts där GAD-vaccin kombinerats med andra läkemedel ex Ibuprofen, Vitamin D och Etanercept (ett medel som är bra vid rheumatoid artrit), ett radikalt nytt sätt att administrera GAD direkt i lymfkörtel har visat uppmuntrande resultat och nya studier pågår.
En annan metod att rädda insulinproducerande celler (betaceller) är att behandla med så kallade mesenchymala stamceller. Ett tredje sätt som försöks med stöd av Barndiabetesfonden är att behandla nyinsjuknade barn med en viss sorts antibiotika, vilket kombineras med betacellsvila och visst sätt att äta.

Försök att bota typ 1-diabetes; Om försöken, som nämnts ovan, att rädda de betaceller som finns kvar, bli riktigt framgångsrika skulle det kunna leda till bot. Mer direkt inriktat på bot är försök med transplantation av celler från de Langerhanska öarna. I Uppsala finns ett nordiskt centrum för sådan forskning, där flera forskningsprojekt bedrivs..


Försök att lindra: Att bevara kvarvarande insulinsekretion är ett viktigt sätta att lindra sjukdomen, som blir lättare att behandla och med lägre risk för komplikationer. Flera studier rör komplikationer, främst varför vissa drabbas av långtidskomplikationer d.v.s. hur främst njurar, nerver och ögon påverkas i relation till blodsockerbalans, blodtryck, blodets fetthalt etc.

Andra studier görs för att minska risk för komplikationer och öka livskvalité genom att förbättra behandling och information ex studier som rör tekniska hjälpmedel, studier av hur utbildning och motivation förstärks

Vill du läsa mer om forskningsprojekten som Barndiabetesfonden stödjer?

Klicka här för att läsa mer årets forskningsprojekt.

Exempel på internationell forskning

Omfattande forskning gäller utveckling av tekniska hjälpmedel. Glukos-sensorerna har förbättrats. Insulinpumpar är mycket bättre och flera pumpar kan nu bromsa resp gasa insulintillförseln styrt av glukossensor, vilket gör behandlingen smidigare och enklare för många patienter. Likväl är målsättningen förstås att bli av med typ 1-diabetes, dvs förebygga och bota.
Försök att finna orsaker till diabetes, med liknande upplägg som de svenska studierna, pågår i en jättestor internationell studie som kallas TEDDY-projektet. Vaccinutveckling pågår för att försöka förebygga typ 1-diabetes.


Intervention görs för att rädda kvarvarande insulinsekretion hos nydiagnostiserade patienter. Härvid studeras inte bara effekten av GAD utan också effekten av s.k. monoklonala antikroppar mot olika delar av immunförsvaret, ex. antiCD3.. Man försöker också att ingripa genom att tillföra antigen med hjälp av DNA i s.k. DNA-vacciner, och flera studier rör utveckling av stamceller och försök till transplantation.

 


Senast uppdaterad: 2020-03-10

Sidansvarig
Johnny Ludvigsson
Senior professor och överläkare, ordförande i Stiftelsen Barndiabetesfonden

×
  • {{ node.Name }}