Denna webbplats använder cookies för att ge dig den bästa möjliga upplevelsen. Fortsätter du innebär det att du accepterar att cookies används.
MÅNADSGIVARE ENGÅNGSGÅVA
{{ node.Name }} {{ node.Name }}

Skrivelsen "Typ 1 diabetes i barnomsorg och skola"

Johnny Ludvigsson, senior professor, överläkare, och ordförande i stiftelsen Barndiabetesfonden, har författat en skrivelse som tar upp vad typ 1 diabetes är och vilken roll barnomsorg och skola har.

Skrivelsen kan du ta hjälp av när du som förälder eller anhörig ska informera barnomsorg och skola. Du kan ladda ner skrivelsen här.


Typ 1 diabetes hos barn i barnomsorg och skola

Typ 1 diabetes hos barn påverkar hela livssituationen: på dagis klarar förstås inte ett så litet barn att ta ansvar för synnerligen komplicerad behandling, utan behöver hjälp med både insulininjektioner, blodsockerbestämningar, tillsyn med tanke på risken för akut insulinkänning/hypoglykemi, behandling vid hypoglykemi, hjälp att få rätt mat vid rätt tidpunkt. Barnet måste också få mat, helst vid regelbunden tid, och det kan inte få vänta när väl insulininjektionen givits. Skulle barnet sen inte äta maten så måste personalen ha kunskap nog att ersätta maten med något som barnet äter, då annars barnet skulle få hypoglykemi. Föräldrarna behöver också få information om vad som hänt under dagen, hur barnet reagerat vid olika maträtter, utflykter, dagliga situationer. Man förstår också att barnet inte alltid fungerar helt normalt, om blodsockret är för lågt eller för högt, vilket kan medföra att barnet inte är sig likt, inte uppträder normalt, vilket försvårar kontakten med både andra barn, andra föräldrar, och personalen.

I skolan får typ 1 diabetes liknande konsekvenser. Barnet kanske inte alltid har så välbalanserat blodsocker att hjärnan fungerar adekvat. Det medför att barnet ibland inte uppfattar instruktioner, att barnet inte alltid hänger med, att man kan behöva upprepa eller förklara, och det krävs att lärare är medvetna om att nu kanske barnet har för lågt eller för högt blodsocker. På samma sätt påverkas barnets relation till kompisar, som behöver få information om att det inte är något konstigt med barnet, men att barnet påverkas och kan förändras om blodsockernivån varierar.

Ytligt sett kunde man tänka sig att det bästa för barnet vore att blodsockernivån låg på en lätt förhöjd nivå där hypoglykemi/känningar skulle vara sällsynta, men där sockernivån inte var så hög att socker rann ut i urinen, drog med sig vatten, med ökade urinmängder och törst som följd. Men redan på måttligt förhöjda blodsockernivåer så kommer barnet på sikt att få skador på blodkärl, vilket särskilt drabbar ögon, njurar, hjärta men också nerver. På lång sikt (15–30 år), riskerar barnet således få svåra ögonskador, som kan ge blindhet, svåra njurskador som kräver dialys eller njurtransplantation, hjärtinfarkt, och nervskador som kan ge känselbortfall, och fotskador med i värsta fall amputation som följd. Behandlingen måste således vara så god att barnet varken får komplikationer på kort eller lång sikt.

Barn har rätt till en god och trygg miljö inom barnomsorg och skola

Naturligtvis innebär typ 1 diabetes hos ett barn ett stort ansvar för dagis eller skolan, och kräver extra insatser. Oftast klarar inte ordinarie personal detta utan det krävs extrainsatt personal ex. assistent till barnet. Hur man än löser situationen så på samma sätt som ett barn i rullstol måste ha rätt att komma in i skolan och rätt att få delta även om det kräver ombyggnationer eller extra personal, så måste ett barn med typ 1 diabetes ha rätt att få gå i skolan eller vistas på dagis, eller fritids, även om det ofta kräver extra personal. All personal (lärare, bespisningspersonal etc.) men också kamraternas föräldrar behöver få information. Samarbete med barnets föräldrar och med barnets diabetesteam på sjukhuset är grundpelare för att barnet ska få en så bra situation som möjligt. En egenvårdsplan ska upprättas  där både föräldrar, skola och diabetesteam på sjukhuset är överens.

Barndiabetesfonden kräver att samhället tar sitt ansvar för barn med typ 1diabetes

Tyvärr tycks kunskapen i en del kommuner, vissa skolor, daghem och fritidshem, vara otillräcklig. Man förstår inte vad typ 1 diabetes innebär och vilka komplikationer typ 1 diabetes medför. Alltför ofta drabbas därför barn med typ 1 diabetes av oacceptabla problem, som adderas till den redan svåra situation barnen och deras föräldrar har. Barndiabetesfonden och dess Riksförening, som företräder tusentals medlemmar runtom i landet, vill understryka nödvändigheten av att landets kommuner ser till att barnomsorg och skola ger barn med typ 1 diabetes en god och trygg miljö, med det stöd som krävs för att barn med typ 1 diabetes ska må bra på kort och lång sikt och för att de ska kunna utvecklas normalt både socialt, psykologiskt, och intellektuellt.

 

Johnny Ludvigsson
Senior Professor/överläkare
Ordförande i Barndiabetesfonden

 

×
  • {{ node.Name }}