Hur diagnostiseras typ 1-diabetes?
Senast uppdaterad: 2023-03-16
Vid obehandlad typ 1-diabetes uppvisar personen ofta vanliga symptom för sjukdomen. Det kan bland annat vara att personen får kissa mer och oftare, ibland även nattetid, eftersom urinmängderna ökar. Förlusten av vätska leder i sin tur till ökad törst, och förlusten av energi leder till trötthet och ofta även viktminskning eftersom kroppen blir torrare och vävnad börjar brytas ned.
Diabetesdiagnos i praktiken: Symptom + blodsocker
Foto: Stockphotos.
Vid tydliga symptom kontrolleras blodsockervärdet vanligtvis genom ett blodsockerprov som kallas P-glukos. Detta görs antingen genom ett stick i fingret eller ett stick i armvecket. Om värdet är högre än 12,2 millimol per liter (mmol/l) vid stick i fingret, eller 11,1 mmol/l vid stick i armvecket, har personen diabetes. Diagnosen typ 1-diabetes ges även om personen har fasteblodsocker över 7,0 mmol/l, spontant blodsocker högre än 11,1 mmol/l en gång i kombination med symptom, eller två gånger utan symptom.
HbA1c (långtidsblodsocker)
Foto: Stockphotos.
Glykerat hemoglobin eller HbA1c är ett test som mäter en persons långtidsblodsocker. Genom provet får läkaren ett genomsnitt för hur personens blodsocker legat de senaste två-tre månaderna. Provet tas ofta med en nål som sticks in i en ytlig blodåder eller genom stick i fingret. Sedan några år är ett förhöjt HbA1c på 48 millimol per mol (mmol/mol) eller mer också godkänt som kriterium för diagnosen diabetes. Om blodsockret är för högt vid ett P-glukosprov kan diagnosen fastställas, även om personen har ett normalt långtidsblodsocker.
Är det typ 1-, typ 2-diabetes eller en någon annan typ av diabetes?
Kliniskt har man tidigare kunnat avgöra om det varit typ 1-diabetes med hjälp av klassiska symtom och ett klart förhöjt blodsocker. Personer som är magra, under 30 år och har ett kraftigt förhöjt blodsocker, har med stor sannolikhet typ 1-diabetes. I Sverige testas nyinsjuknande under 18 år, och ibland även vuxna, för förekomst av så kallade autoantikroppar (tecken på att immunförsvaret attackerar den egna vävnaden), HLA (genetisk vävnadstyp) och C-peptid (prov som mäter kvarvarande egen insulinproduktion). Läs mer om detta nedan.
Autoantikroppar
När kroppens immunförsvar attackerar kroppens egna vävnader bildas så kallade antikroppar mot de insulinproducerande cellerna. Det kan exempelvis vara autoantikroppar mot insulin (IAA), mot GAD (GADA) mot enzymet tyrosinfosfataslikt protein (IA-2A) eller mot Zinktransportantigen (ZnT8A). Har personen en eller flera sorters diabetesrelaterade autoantikroppar talar det för typ 1-diabetes, även om enstaka autoantikroppar också kan ses vid typ 2-diabetes.
HLA
HLA eller vävnadstyp är ett genetiskt test som används för att identifiera vissa variationer i en persons immunförsvar. Nio av tio personer med typ 1-diabetes har vissa riskgener så som HLA DR3 DQ2 eller DR4 DQ8 eller kombinationen av dessa. Ett HLA-test kan därmed stärka diagnosen typ 1-diabetes.
C-peptid
Foto: Stockphotos.
C-peptid är ett prov som speglar kroppens egen insulinproduktion eftersom en del C-peptid frisätts samtidigt som en del insulin. Om en person har C-peptid lägre än 0,20 nanomol per liter (nmol/l), särskilt om personen inte är fastande, så är värdet lågt och talar för typ 1-diabetes. Om värdet är över 1,0 nmol/l talar det i stället för typ 2-diabetes med nedsatt känslighet för insulin.
Ketoner
Vid allvarlig insulinbrist bildas så kallade ketoner, syror som utgörs av aceton, smörsyra och acet-ättiksyra. Det är ett livshotande tillstånd som kan kräva intensivvård. Ketoner finns hos cirka 25 procent av barn som insjuknar i typ 1-diabetes i Sverige och talar för typ 1-diabetes. Det är ovanligt, men ketoner kan även förekomma vid typ 2-diabetes.
När mäts fasteblodsocker?
Om det finns misstankar om diabetes hos någon med lätta symptom, eller kraftig övervikt, som haft ett spontant blodsocker på 7,8 mmol/l - 11 mmol/l, kan blodsockervärdet kontrolleras på morgonen efter åtta timmars fasta. Om blodsockret är 7 mmol/l eller högre så är det diabetes, i all synnerhet om det kan upprepas fastän personen inte uppvisar symptom.
Glukosbelastning (sockerbelastning)
Glukosbelastning, som ofta kallas sockerbelastning, görs till exempel om ett fasteblodsockervärde visat 6,1-6,9 mmol/l. Först mäts blodsockret, därefter får personen dricka en sockerlösning, därefter mäts blodsockret varje halvtimme i två timmar. Om tvåtimmarsvärdet är högre än 12,2 mmol/l vid stick i fingret, eller 11,1 mmol/l vid stick i armvecket, så har man diabetes. Är värdet i stället exempelvis 7, 8 eller 11 mmol/l så handlar det om nedsatt glukostolerans som kan vara värt att följa.
Den här informationen är faktagranskad av Johnny Ludvigsson, senior professor i pediatrik vid Linköpings universitet, grundare av Barndiabetesfonden och en av världens topp tio främsta typ 1-diabetesforskare.