Behandling av typ 1-diabetes

Typ 1-diabetes behandlas med insulin. Det behövs en viss mängd insulin hela tiden för att kroppen ska fungera. Insulin ges med spruta eller insulinpump. Den som tar insulin med spruta tar två sorters insulin, ett långtidsverkande och ett korttidsverkande. Det långtidsverkande insulinet tas en eller två gånger per dygn och är verksamt i kroppen hela tiden.  

Korttidsverkande insulin finns kvar i kroppen 2-4 timmar. Det tas främst i samband med måltider, så att kroppen ska kunna ta upp energin i maten. Många andra faktorer påverkar också blodsockret och ibland stiger det utan förklaring. En extra dos för att sänka blodsockret mellan måltiderna kallas korrektionsdos. 

Den som tar insulin med insulinpump får endast korttidsverkande insulin. Pumpen ställs in så att kroppen får en liten dos insulin kontinuerligt. Utöver det tar man insulindos i samband med måltider, eller extra om blodsockret blir för högt. 

Läs mer om hur man räknar ut insulindoser

Blodsockerkontroll 

För att veta om insulindoserna fungerar behöver man mäta blodsockret kontinuerligt. De flesta har en kontinuerlig blodsockermätare (CGM) fastsatt på kroppen, som mäter blodsockret dygnet runt. Då kan man följa blodsockret via mobiltelefonen och få larm om värdet blir för högt eller för lågt. Man kan också mäta sitt blodsockervärde genom att sticka hål på skinnet och doppa en blodsockersticka i en bloddroppe. 

Så behandlas lågt blodsocker 

Under 3.9 mmol/l är blodsockret för lågt. Vid vilket värde det känns är individuellt, men blir blodsockret för lågt får man en känning. Lågt blodsocker behandlas med snabba kolhydrater, som till exempel druvsocker eller söt dryck. Vid mycket lågt blodsocker kan man få kramper och förlora medvetandet. Lär dig första hjälpen för typ 1-diabetes.

Så behandlas högt blodsocker 

Högt blodsockervärde ger inte lika snabbt symtom som lågt. Många känner ingenting vid ett tillfälligt högre värde. Högt blodsocker behandlas huvudsakligen med en korrektionsdos, alltså en extra dos av korttidsverkande insulin. Blodsocker över 12 mmol/l i flera timmar ökar risken för syraförgiftning, också kallat ketoacidos. Lär dig mer om ketoacidos.

Insulinresistens

Ibland faller inte blodsockervärdet trots mycket aktivt insulin i kroppen. Det kan ha flera olika orsaker, som hormonpåslag eller att man har ätit en måltid med mycket fett och kolhydrater vilket ofta är svårt att dosera insulin till. Då kan det hjälpa att röra sig, till exempel ta en promenad, för att få kroppen med på noterna. Det är viktigt att vara försiktig med alltför stora korrektionsdoser eftersom blodsockret kan falla mycket snabbt när insulinet börjar verka. 

Långvarig insulinresistens förknippas oftast med typ 2-diabetes, men personer med typ 1-diabetes kan också utveckla insulinresistens. Långvarig insulinresistens kan bero på övervikt, läkemedel, rökning, hormonpåslag eller ärftlig risk för typ 2-diabetes. Det behandlas huvudsakligen med livsstilsförändringar. 

Skribent: Åsa Sturestig, Sakkunnig typ 1-diabetes, Barndiabetesfonden
Faktagranskare: Johnny Ludvigsson, Professor i Pediatrik, överläkare vid universitetssjukhuset i Linköping och typ 1-diabetesforskare.