Studier av bukspottskörteln med ny teknik
Senast uppdaterad: 2024-04-17
Den vanligaste celltypen i de Langerhanska öarna är de insulinproducerande beta-cellerna. Möjligheten att kunna studera öarnas fullständiga utbredning och volym i hela bukspottkörteln, ner till nivån av de enskilda öarna, skulle vara av stort värde för forskningen. I förlängningen kan sådan information vara av stor betydelse för såväl grundforskning som för kliniska applikationer rörande typ 1 diabetes. Tyvärr har sådana analyser varit mycket svåra att utföra på grund av teknologiska begränsningar. Tidigare har studier av öarnas mängd huvudsakligen baserat sig på uppskattningar från vävnadssnitt. Vi vet därför i dagsläget ganska lite om hur många öar det finns i bukspottkörteln och framför allt saknas information om hur mängden och fördelningen av insulincellerna påverkas/påverkats av utvecklingen av diabetes.
Ulf Ahlgrens forskargrupp har tidigare utvecklat nya tekniker för avbildning av de Langerhanska öarna i hela bukspottkörtlar från möss och råttor baserat på så kallad optisk projektionstomografi (OPT). OPT-tekniken kan sägas vara den optiska motsvarigheten till röntgentomografi, och tillåter studier av infärgade celler i preparat som är större än vad som kan studeras med andra mikroskopiska tekniker. Med hjälp av OPT tekniken har Ulf Ahlgrens forskargrupp tidigare för första gången kunnat visa på förändringen av insulincellernas fördelning och volym i hela bukspottkörteln i olika djurmodeller för diabetes.
Ulf Ahlgren är professor vid Umeå universitet.
Avbildning av bukspottskörteln.
Forskargruppen har nu utvecklat tekniker för att med antikroppar specifikt färga in de Langerhanska öarna i mer än kubikcentimeter stora preparat av mänsklig bukspottkörtelvävnad (se bild). Genom OPT avbildning av sådana preparat i ”nära infrarött” ljus kan man skapa tomografiska 3D avbildningar som innehåller information om tiotusentals öars specifika volym, form, och rumsmässiga fördelning i ett och samma försök. Forskarnas data visar att sådana tomografiska dataset i sin tur bör kunna kombineras med varandra i en dator för att återskapa bukspottkörtelns fullständiga anatomi med avseende på de Langerhanska öarnas volym och utbredning.
Forskargruppen har nu utvecklat tekniker för att med antikroppar specifikt färga in de Langerhanska öarna i mer än kubikcentimeter stora preparat av mänsklig bukspottkörtelvävnad (se bild). Genom OPT avbildning av sådana preparat i ”nära infrarött” ljus kan man skapa tomografiska 3D avbildningar som innehåller information om tiotusentals öars specifika volym, form, och rumsmässiga fördelning i ett och samma försök. Forskarnas data visar att sådana tomografiska dataset i sin tur bör kunna kombineras med varandra i en dator för att återskapa bukspottkörtelns fullständiga anatomi med avseende på de Langerhanska öarnas volym och utbredning.
I samarbete med Olle Korsgren, professor i celltransplantation vid Uppsala Universitet, kommer nu Ulf Ahlgrens forskargrupp att kartlägga ö-anatomin i bukspottkörtlar från icke-diabetiska individer och från individer som haft typ 1 diabetes. Förutom den traditionella vetenskapliga beskrivningen av de föreslagna studierna har forskarna för avsikt att göra resultaten av analyserna tillgängliga i allmäntillgängliga databaser. Detta inkluderar de hundratusentals tomografiska bildfiler som projektet väntas generera, tillsammans med numeriska filer över de enskilda öarnas volym och 3D koordinater. På detta sätt kommer materialet utgöra en öppen resurs som kan komma forskningssamhället till gagn. Det är forskarnas förhoppning att de dels kommer att bidra till vår allmänna förståelse för bukspottkörtelns anatomi, men även till att öka vår förståelse om de förändringar som sker i bukspottkörteln i samband med utvecklingen och framåtskridandet av typ 1-diabetes.
Var med och bota typ 1-diabetes
Hjälp oss ge forskarna rätt förutsättningar att besegra typ 1-diabetes. Skanna QR-koden eller swisha valfritt belopp till 900 05 97 och märk din gåva "Forskning23" eller klicka på knappen för att ge din gåva.
Det här är en artikel från Sticket 2019 nr 1.
Vill du få hem tidningen Sticket till din brevlåda? Bli medlem genom att fylla i formuläret nedan.