POInT: En studie med oralt insulin till barn med hög genetisk risk för typ 1-diabetes
Senast uppdaterad: 2024-04-17
I våra tidigare studier (främst studien TEDDY, The Environmental Determinants of Diabetes in the Young), har vi hittat ett sätt att identifiera barn med ca 10 % ärftlig risk att få tidiga insulin-autoantikroppar och utveckla typ 1-diabetes inom de första levnadsåren. I tidigare har man på olika sätt försökt fördröja eller förhindra att barn som redan utvecklat autoantikroppar utvecklar typ 1-diabetes. I en studie med så kallad immuntolerans med oralt insulin (man försöker vänja kroppen vid insulin som ges i munnen för att kroppen inte ska reagera mot betacellernas insulin), kunde man i en undergrupp visa att personer med pågående autoimmunitet hade en fördröjt insjuknande i typ 1-diabetes om de fick behandlingen jämfört med om de fick placebo (verkningslös substans). Man har också i en tidigare pilotstudie gett oralt insulin till spädbarn och sett att det tolereras väl.
Oralt insulin.
I vår nya studie POInT ger vi oralt insulin till barn med hög ärftlig risk att utveckla typ 1-diabetes, redan innan barnen har börjat utveckla autoantikroppar mot insulin, för att se om immuntolerans med oralt insulin kan förhindra eller fördröja uppkomst av autoantikroppar och typ 1 diabetes. Barn som inkluderas i studien får oralt insulin eller placebo (verkningslös substans) dagligen från 4-7 månader till 3 års ålder och följs upp till 7 års ålder. Studien bedrivs som en multicenterstudie inom forskarnätverket GPPAD (Global Platform for the Prevention of Autoimmune Diabetes) med site i Tyskland, Belgien, Storbritannien, Polen och Sverige, och totalt 1040 barn kommer att inkluderas.
På de skånska mödravårdscentralerna får blivande föräldrar information om studien, och ger sitt samtycke om de vill delta. Ett blodprov tas från navelsträngen vid förlossningen, och analyseras för HLA-gener och sk SNP:s, regioner i arvsmassan, för att identifiera barn med hög risk att utveckla IAA och tidig typ 1-diabetes. I Sverige kallas denna screeningstudie ASTRID (Autoimmun screening för typ 1-diabetes risk och diabetesprevention).
Barn med ökad risk för typ 1-diabetes där familjen samtycker till att delta i POInT kommer sedan att följas och få studieläkemedel på våra forskningsmottagningar i Skåne. Barn som utvecklar multipla autoantikroppar kommer att genomgå orala glukostoleranstest för att i ett tidigt skede kunna ställa en eventuell diabetesdiagnos. Effekten av behandlingen utvärderas genom att analysera om barnet utvecklar autoantikroppar och om och när barnet insjuknar i typ 1-diabetes. Vi kommer också att analysera prover för effekter på kroppens immunförsvar.
Helena Elding Larsson är ledare av POInT-studien.
Vi har nu screenat över 100 000 barn inom GPPAD. I Sverige, där ASTRID-screeningen påbörjades under sensommaren 2018, har vi fått blodprov från 3 700 barn. Hittills har 42 svenska barn med ökad risk för typ 1-diabetes tackat ja och inkluderats i POInT, och med övriga site har vi totalt 328 barn inne i studien.
Behandling med immuntolerans är väsentligen fritt från allvarliga biverkningar, vilket är en förutsättning för att behandlingen ska kunna användas förebyggande till barn som endast har ärftlig risk. Om behandlingen visar sig kunna hindra eller fördröja uppkomst av typ 1-diabetes, skulle det vara av stort värde för barn och familj. Studien är den första i sitt slag att testa oralt insulin så här tidigt i förloppet, redan innan barn har utvecklat autoantikroppar och till barn i så låg ålder, i syfte att förhindra eller fördröja den autoimmuna processen som leder till typ 1-diabetes. Studien bedrivs vid Skånes Universitetssjukhus samt Lunds Universitet med hjälp av medel från Helmsley foundation och Barndiabetesfonden.
Var med och bota typ 1-diabetes
Hjälp oss ge forskarna rätt förutsättningar att besegra typ 1-diabetes. Skanna QR-koden eller swisha valfritt belopp till 900 05 97 och märk din gåva "Forskning23" eller klicka på knappen för att ge din gåva.
Vill du läsa mer om forskningsprojekten som Barndiabetesfonden stödjer?
Klicka här för att läsa mer årets forskningsprojekt.
Hjälpte denna artikel dig?
Det här är en artikel från Sticket 2019 nr 3.
Vill du få hem tidningen Sticket till din brevlåda? Bli medlem genom att fylla i formuläret nedan.