{{ node.Name }} {{ node.Name }}

Hon vill utveckla en ny behandling för typ 1-diabetes

Senast uppdaterad: 2023-03-22

Teresa Pereira forskar för att reda på om molekylen PX-478 kan användas för att utveckla en behandling, som bevarar egen insulinproduktion hos alla som lever med typ 1-diabetes.

En av dem som beviljades anslag av stiftelsen Barndiabetesfonden i december 2022 är Teresa Pereira, forskare vid Institutionen för medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet. I hennes projekt försöker hon hitta ett sätt att bevara egen insulinproduktion hos personer med typ 1-diabetes. Efter att ha forskat kring diabetes i över tio års tid fokuserar hon nu på att använda molekylen PX-478, för att hitta nya behandlingar som är specifika för typ 1-diabetes.

Teresa Pereira är forskare vid Uppsala universitet. Foto: Privat.

– I tidigare studier har jag sett att den här molekylen kan användas för att förbättra funktionen hos de insulinproducerande cellerna. Mitt mål nu är att se om den kan användas till en ny behandling som bevarar egen insulinproduktion hos personer som lever med typ 1-diabetes, fördröjer sjukdomsförloppet och minskar risken för komplikationer. Vi hoppas att den här behandlingen ska göra det möjligt för människor att minska sin dagliga insulinbehandling, säger Teresa Pereira.

PX-478 har redan testats för att behandla personer med cancer. Nu hoppas forskargruppen att den även ska ha effekt hos personer med typ 1-diabetes.

– Den här molekylen utvecklades först för att ta fram ett läkemedel för cancerpatienter och den har genomgått kliniska prövningar, vilket är en stor fördel för vår forskning. Jag tror att den även är relevant för att behandla typ 1-diabetes och i det här projektet får jag chansen att undersöka detta.

Var med och bota typ 1-diabetes

Hjälp oss ge forskarna rätt förutsättningar att besegra typ 1-diabetes. Skanna QR-koden eller swisha valfritt belopp till 900 05 97 och märk din gåva "Forskning23" eller klicka på knappen för att ge din gåva.

Swisha till forskningen

För att testa sin hypotes har forskargruppen delat upp sitt projekt i två faser. Den ena fasen handlar om att försöka behandla diabetessjuka möss med molekylen för att stabilisera deras blodsocker. Den andra fasen handlar om att transplantera mänskliga Langerhanska cellöar till mössen innan behandlingen påbörjas.

Genrebild. Foto: Adobe Stock.

– Vi har en särskild typ av musmodell som utvecklar typ 1-diabetes på grund av spontana mutationer. Jag vill testa behandlingen på mössen när de insjuknar för att se om deras blodsocker stabiliseras och om vi kan lyckas fördröja sjukdomsförloppet. Precis som man gör hos människor kommer vi mäta deras HbA1c (långtidsblodsocker), C-peptid (test som mäter den egna insulinproduktionen) och övervaka deras mående. I den andra delen kommer vi transplantera humana cellöar in i möss som har ett nedsatt immunförsvar och där transplantationen inte stöts bort. Här kommer vi få en första indikation kring hur detta kan tänkas fungera i mänskliga insulinproducerande celler. Det är många svåra steg men om vi lyckas hoppas vi att det ska lägga grunden för framtida behandlingar, säger hon.

Under slutet av 2023 kommer forskargruppen kunna redovisa sina första preliminära resultat från studien. Förhoppningen är att det ska lägga grunden till framtida kliniska prövningar.

– Jag drömmer så klart om att den här studien ska leda till kliniska prövningar, men innan dess måste vi ha resultat som är positiva och kan visa att detta faktiskt fungerar.

När skulle detta kunna bli en godkänd behandlingsmetod?

– Det är svårt att svara på exakt. Vi måste kunna säkerställa säkerheten i den här behandlingen och ta oss förbi ett antal trösklar. Om våra resultat ser lovande ut är en realistisk förhoppning att den här behandlingen kan finnas tillgänglig om kanske tio år.

Vad har stödet från Barndiabetesfonden betytt för din forskning?

– Anslaget från Barndiabetesfonden betyder så oerhört mycket för min forskning. Tack vare det här stödet har jag möjligheten att utforska om detta kan leda till en ny behandlingsmetod för personer med typ 1-diabetes. Jag hoppas att människor som donerar verkligen förstår hur avgörande deras stöd är. Forskning tar mycket tid men det är det enda som gör att vi kan komma fram till genombrott, våga testa våra idéer och ha tålamodet att invänta resultaten. Detta hade inte varit möjligt utan alla privata donationer, säger Teresa Pereira.

Var med och bota typ 1-diabetes

Hjälp oss ge forskarna rätt förutsättningar att besegra typ 1-diabetes. Skanna QR-koden eller swisha valfritt belopp till 900 05 97 och märk din gåva "Forskning23" eller klicka på knappen för att ge din gåva.

Swisha till forskningen

Vill du läsa om forskningsprojekten som Barndiabetesfonden stödjer?

 Tryck här för att läsa mer om forskningen vi stöttar 2023.

Pontus Keskisärkkä
Kommunikatör, Barndiabetesfonden
 Skicka e-post

Våra kommunikatörer arbetar med att producera texter och artiklar om allt som rör typ 1-diabetes. 

×
  • {{ node.Name }}