Hon vill utveckla en botande stamcellsbehandling för typ 1-diabetes
Joey Lau Börjesson är docent vid Uppsala universitet. Med stöd av Barndiabetesfonden forskar hon för att utveckla en botande stamcellsterapi för personer med typ 1-diabetes.
Sedan 2019 har Joey Lau Börjesson, docent och universitetslektor vid Uppsala universitet, drivit ett forskningsprojekt med stöd av Barndiabetesfonden för att undersöka om insulinproducerande stamceller kan bota typ 1-diabetes. I december 2022 beviljade stiftelsen Barndiabetesfonden ett nytt anslag för projektet.
Joey Lau Börjesson är forskare vid Uppsala universitet. Foto: Cina Stenson.
– Hos personer med typ 1-diabetes attackeras de insulinproducerande cellerna av immunförsvaret. Nu försöker vi ta reda på om insulinproducerande celler framtagna från stamceller också kommer attackeras efter transplantation. Drömscenariot vore att vi kan transplantera dessa stamceller till personer med typ 1-diabetes för att skapa en botande behandling. De som genomgår transplantationer från andra donatorer måste idag ta immundämpande läkemedel livet ut för att förhindra avstötning. I vår forskning satsar vi på att göra om personens egna celler till insulinproducerande celler och därför borde personen kunna slippa immundämpande läkemedel, säger Joey Lau Börjesson.
I projektet prövar forskargruppen effekten av insulinproducerande celler framtagna från stamceller i en så kallad humaniserad musmodell. Metoden går ut på att injicera vita blodkroppar från personer med typ 1-diabetes i möss för att skapa ett mänskligt immunförsvar. Därefter vill man se hur de stamcellsframtagna insulinproducerande cellerna reagerar.
– Genom att transplantera stamcellsframtagna insulinproducerande celler till en mus med humant immunförsvar vill vi förstå hur reaktionen skulle kunna se ut i människa. Vi använder oss av en avancerad mikroskopi där vi kan se de transplanterade cellerna, blodkärl i transplantatet och cirkulerande vita blodkroppar. Vi vet inte om de transplanterade cellerna kommer attackeras men om vi har tur kan vi kunna fånga ögonblicket när den eventuella attacken inträffar, säger hon.
Vad är nästa steg om det visar sig att de stamcellsframtagna insulinproducerande cellerna attackeras?
Transplanterade stamcellsframtagna insulinproducerande celler. Foto: Uppsala universitet.
– Det finns en stor risk för att dessa celler kommer attackeras av immunförsvaret. Om det visar sig stämma är nästa steg att försöka bygga på ett skydd runt de stamcellsframtagna insulinproducerande cellerna. Vår förhoppning är att vi då kan förhindra att dessa celler upptäcks av immunförsvaret.
Nu har Joey och hennes kollegor avslutat den första av totalt två faser i studien. Förhoppningen är att kunna presentera resultaten av sin forskning under 2023. Om resultaten ser lovande ut hoppas forskargruppen att det ska kunna vara till hjälp för att utveckla en botande stamcellsterapi för personer med typ 1-diabetes i framtiden.
Joey och hennes forskargrupp hoppas presentera resultaten under 2023. Foto: John Rosencranz.
– Den första fasen var att etablera den humaniserade musmodellen och det har vi lyckats med. Nu samlar vi in prover från personer med typ 1-diabetes för att börja skapa de insulinproducerande cellerna. Det vore fantastiskt att få vara med på resan mot att utveckla den här terapin för personer med typ 1-diabetes, men att ta fram en färdig behandling kräver stora resurser och anslag. Även om inte vi själva blir de som utvecklar behandlingen hoppas vi att vår forskning ska bidra till utvecklingen, säger hon.
Vad betyder anslaget för Barndiabetesfonden för ert arbete?
– Det betyder otroligt mycket för mig och min forskargrupp. Anslaget från Barndiabetesfonden gör att vi kan fortsätta driva den här studien och försöka besvara dessa frågor. Stödet från fonden och deras givare gör att vi kommer närmare en lösning på gåtan.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.