Han vill förebygga typ 1-diabetes med nervstimulering
Senast uppdaterad: 2024-04-17
I snart 15 år har Gustaf Christoffersson, forskare och biträdande universitetslektor vid Uppsala universitet, forskat om typ 1-diabetes. I ett projekt som stöttas av Barndiabetesfonden försöker han förstå vilken roll nervsystemet spelar vid uppkomsten av sjukdomen.
Gustaf Christoffersson är forskare vid Uppsala universitet. Foto: SciLifeLab
– Vi vill förstå kopplingen mellan nervsystemet och immunförsvaret för att utveckla en behandling som förebygger typ 1-diabetes. Behandlingen behöver nödvändigtvis inte vara i form av ett läkemedel, utan vi tänker kanske snarare på en medicinteknisk produkt inom nervstimulering. Många andra använder nervstimulering för att behandla andra autoimmuna sjukdomar som till exempel reumatism. Nu hoppas vi att detta även ska kunna användas för att förebygga typ 1-diabetes, säger Gustaf Christoffersson.
I tidigare studier har forskargruppen gjort intressanta fynd som talar för att nerver spelar en viktig roll i utvecklingen av typ 1-diabetes.
– När idén till det här projektet föddes så testade vi att klippa av en nerv som går till bukspottskörteln hos möss för att se om de utvecklade typ 1-diabetes eller inte. Vi blev förvånande när vi såg att majoriteten av mössen inte insjuknade, trots att i stort sett alla möss i den här modellen brukar utveckla typ 1-diabetes. Vi fortsatte behandla mössen med läkemedel som blockerade dessa nervsignaler och kunde då skydda mot utveckling av sjukdomen, säger han.
Var med och bota typ 1-diabetes
Hjälp oss ge forskarna rätt förutsättningar att besegra typ 1-diabetes. Skanna QR-koden eller swisha valfritt belopp till 900 05 97 och märk din gåva "Forskning23" eller klicka på knappen för att ge din gåva.
I forskningsprojektet som stöttas av Barndiabetesfonden fokuserar Gustaf och hans kollegor på att försöka förstå vilka celler som är viktiga i uppkomsten av sjukdomen, och hur de insulinproducerande cellerna påverkas.
Bilden visar en pankreasö i en mus. I lila syns det täta nätverket av nerver och i grönt syns makrofager. Foto: Uppsala universitet.
– Vi tror att en immuncell som kallas för makrofag spelar en viktig roll för nervsystemet. På den här cellen har vi identifierat en så kallad receptor, alltså en mottagarmolekyl, som verkar vara viktig i utvecklingen av sjukdomen. Nu försöker vi avla fram musstammar som saknar den här receptorn. Detta gör vi för att förstå hur bukspottskörteln och de insulinproducerande cellerna reagerar. Om det håller ihop med vad vi sett tidigare skulle dessa möss kunna vara något skyddade mot typ 1-diabetes.
För att studera hur immunförsvaret och nervsystemet samverkar vid typ 1-diabetes använder man sig av en teknik som kallas för In Vivo-imaging, en metod som låter forskarna se hur cellerna rör sig i levande möss.
– Vi brukar prata om att vi ser diabetes när det händer. Nu tittar vi i bukspottskörteln på levande möss för att se när de insulinproducerande cellerna blir attackerade. Nästa steg blir att se hur de insulinproducerande cellerna beter sig i individer som saknar den här receptorn.
I slutet av 2022 hoppas forskarna kunna presentera sina resultat. Därefter hoppas man kunna utveckla en behandling som kan testas på försöksdjur.
– När vi började undersöka detta för ett antal år sedan tittade vi mycket på nervernas effekt vid utveckling av typ 1-diabetes. Nu försöker vi förstå hur och varför detta sker. I nästa steg kommer vi försöka utveckla en behandling, antingen med nervstimulering eller läkemedel, och testa detta i djurmodeller. Därefter vill vi titta på hur detta kan komma till nytta för personer som är i riskzonen att utveckla typ 1-diabetes.
Var med och bota typ 1-diabetes
Hjälp oss ge forskarna rätt förutsättningar att besegra typ 1-diabetes. Skanna QR-koden eller swisha valfritt belopp till 900 05 97 och märk din gåva "Forskning23" eller klicka på knappen för att ge din gåva.
"Om allt faller väl ut så skulle jag tro att det handlar om tre till fem år innan det kan testas kliniskt på människa", säger Gustaf Christoffersson. Foto: John Rosencranz.
När kan detta bli en godkänd behandlingsmetod för att förebygga typ 1-diabetes?
– Apparaterna för nervstimulering vid andra autoimmuna sjukdomar är redan utvecklade, så att applicera detta i bukspottskörteln hos personer med risk för att utveckla typ 1-diabetes kanske inte är så långt borta. Om allt faller väl ut så skulle jag tro att det handlar om tre till fem år innan det kan testas kliniskt på människa.
Vad betyder anslaget från Barndiabetesfonden för din forskning?
– Det betyder väldigt mycket. Det är ett erkännande att få anslag av Barndiabetesfonden. Det finns ju ingen annan organisation i Sverige som är så specialiserad anslagsgivare till just typ 1-diabetesforskning. För en själv blir det en slags kvalitetsstämpel som visar att det man gör anses vara viktigt. Den här receptorn som vi undersöker hittade vi av en slump. Det här anslaget ger oss möjligheten att undersöka detta slumpmässiga fynd som kan visa sig vara otroligt viktigt i slutändan, säger Gustaf Christoffersson.
Vill du läsa om forskningsprojekten som Barndiabetesfonden stödjer?
Pontus Keskisärkkä
Kommunikatör, Barndiabetesfonden
Skicka e-post
Våra kommunikatörer arbetar med att producera texter och artiklar om allt som rör typ 1-diabetes.