{{ node.Name }} {{ node.Name }}

Han vill bota typ 1-diabetes med ett nytt läkemedel

Nils Welsh är professor vid Uppsala universitet. Han forskar för att försöka bota typ 1-diabetes genom att utveckla ett läkemedel som hindrar de insulinproducerande cellerna från att dö.

En av forskarna som fick anslag av Barndiabetesfonden i slutet av 2021 är Nils Welsh, professor i molekylär inflammationsforskning. I sitt forskningsprojekt undersöker han om höga halter av molekylen adenosin, som bildas vid stress, leder till att de insulinproducerande cellerna dör hos människor med typ 1-diabetes. Om det visar sig stämma är målet att utveckla ett läkemedel som blockerar adenosin och hindrar de insulinproducerande cellerna från att dö.

Nils Welsh är forskare vid Uppsala universitet. Foto: Uppsala universitet.

– Om vi har tur skulle vi kunna erbjuda de barn, ungdomar och vuxna som nyligen insjuknat, en behandling som vänder sjukdomsförloppet så att man blir botad från sin typ 1-diabetes. För dem som har riskmarkörer som är förknippade med att insjukna i typ 1-diabetes, skulle detta kunna bli en preventiv behandling som förebygger eller saktar ned sjukdomsförloppet. Även om detta endast delvis ger ett skydd för sjukdomen skulle det vara otroligt värdefullt för att kunna minska insulinbehovet, minska antalet komplikationer och göra livet lättare för personer med typ 1-diabetes på många sätt, säger Nils Welsh.

För att ta reda på om adenosin förstör de insulinproducerande cellerna undersöks så kallade Langerhanska öar, platsen i bukspottskörteln där de insulinproducerande cellerna finns.

– Genom att isolera dessa öar från bukspottskörtlar som kommit från avlidna donatorer har man kunnat skapa en så kallad human betacellslinje. Det innebär att vi kan få dessa insulinproducerande öar att fortsätta dela sig. Fördelen med detta är att vi får närapå ett oändligt antal celler som vi sedan kan testa genom att belasta med adenosin. Därigenom hoppas vi kunna se om det leder till att de insulinproducerande cellerna blir stressade och dör, säger han.

Var med och bota typ 1-diabetes

Hjälp oss ge forskarna rätt förutsättningar att besegra typ 1-diabetes. Skanna QR-koden eller swisha valfritt belopp till 900 05 97 och märk din gåva "Forskning23".

Du kan enkelt ladda ned bilden och öppna den i din Swish-app för att ge en gåva till forskningen.

Om resultaten ser lovande ut är förhoppningen att hitta ett sätt att blockera adenosin-signalen och rädda de insulinproducerande cellerna.

– Än så länge ser det lovande ut. Det tycks finnas möjligheter att blockera den här adenosin-signalen. Vi undersöker bland annat om ett enzym, som finns i våra celler, kan bryta ned överskottet av adenosin och få de insulinproducerande cellerna att överleva. Om det här enzymet blir aktuellt som mål för ett framtida läkemedel, hoppas vi att det ska kunna stoppa förloppet vid en tidig typ 1-diabetesdiagnos, säger han.

Vilken typ av behandling hoppas ni att detta ska leda till?

Genrebild. Foto: John Rosencraz.

– Min gissning är att det kommer röra sig om någon form av läkemedel som intas via munnen. Jag tror inte att det kommer röra sig om antikroppar eller proteiner som behöver injiceras. Förmodligen kommer man behöva ta läkemedlet under ett visst antal veckor för att normalisera processen i kroppen. Även om man behöver behandlas igen efter ett halvår så skulle den här behandlingen vara mycket enklare jämfört med dagliga injektioner, säger han.

Inom tre till sex månader hoppas Nils och hans kollegor kunna presentera sina första resultat. Om allt faller väl ut hoppas man att projektet ska ligga till grund för en klinisk studie under 2027 eller 2028.

– Drömscenariot vore att vi kan inleda en klinisk studie om cirka fem år. Tyvärr ligger det flera år framåt och att utveckla nya läkemedel tar tid, men om vi har tur skulle det här kunna vara en godkänd behandlingsmetod i början av 2030-talet.

Var med och bota typ 1-diabetes

Hjälp oss ge forskarna rätt förutsättningar att besegra typ 1-diabetes. Skanna QR-koden eller swisha valfritt belopp till 900 05 97 och märk din gåva "Forskning23".

Du kan enkelt ladda ned bilden och öppna den i din Swish-app för att ge en gåva till forskningen.

Vad betyder anslaget från Barndiabetesfonden för din forskning?

– Det betyder oerhört mycket. Barndiabetesfonden delar ut mest till typ 1-diabetesforskning i hela Sverige och ungefär två tredjedelar av mina anslag har kommit från fonden. Det är helt avgörande för att kunna hålla ett högt tempo och göra framsteg i forskningen. Trots att vi lär oss mer om sjukdomen hela tiden är det en hel del som fattas för att vi ska kunna bota typ 1-diabetes. Det enda sättet att komma framåt är att forska mer. Till slut kanske man hittar en viktig ledtråd som missats, säger Nils Welsh.

Vill du läsa om forskningsprojekten som Barndiabetesfonden stödjer?

 Tryck här för att läsa mer om forskningen vi stöttar 2023.

Pontus Keskisärkkä
Kommunikatör, Barndiabetesfonden
 Skicka e-post

Våra kommunikatörer arbetar med att producera texter och artiklar om allt som rör typ 1-diabetes. 

Har du hittat språk- eller faktafel i texten? Mejla gärna oss på:
 korr@barndiabetesfonden.se  

×
  • {{ node.Name }}