Han vill bota typ 1-diabetes med ett nytt läkemedel

Senast uppdaterad: 2024-04-17

En av forskarna som fick anslag av Barndiabetesfonden i slutet av 2022 är Nils Welsh, professor i molekylär inflammationsforskning. I sitt forskningsprojekt undersöker han om höga halter av molekylen adenosin, som bildas vid stress, leder till att de insulinproducerande cellerna dör hos människor med typ 1-diabetes. Om det visar sig stämma är målet att utveckla ett läkemedel som blockerar adenosin och hindrar de insulinproducerande cellerna från att dö.

För att ta reda på om adenosin förstör de insulinproducerande cellerna undersöks så kallade Langerhanska öar, platsen i bukspottskörteln där de insulinproducerande cellerna finns.

– Genom att isolera dessa öar från bukspottskörtlar som kommit från avlidna donatorer har man kunnat skapa en så kallad human betacellslinje. Det innebär att vi kan få dessa insulinproducerande öar att fortsätta dela sig. Fördelen med detta är att vi får närapå ett oändligt antal celler som vi sedan kan testa genom att belasta med adenosin. Därigenom hoppas vi kunna se om det leder till att de insulinproducerande cellerna blir stressade och dör, säger han.

Om resultaten ser lovande ut är förhoppningen att hitta ett sätt att blockera adenosin-signalen och rädda de insulinproducerande cellerna.

– Än så länge ser det lovande ut. Det tycks finnas möjligheter att blockera den här adenosin-signalen. Vi undersöker bland annat om ett enzym, som finns i våra celler, kan bryta ned överskottet av adenosin och få de insulinproducerande cellerna att överleva. Om det här enzymet blir aktuellt som mål för ett framtida läkemedel, hoppas vi att det ska kunna stoppa förloppet vid en tidig typ 1-diabetesdiagnos, säger han.

Vilken typ av behandling hoppas ni att detta ska leda till?

Inom tre till sex månader hoppas Nils och hans kollegor kunna presentera sina första resultat. Om allt faller väl ut hoppas man att projektet ska ligga till grund för en klinisk studie under 2027 eller 2028.

– Drömscenariot vore att vi kan inleda en klinisk studie om cirka fem år. Tyvärr ligger det flera år framåt och att utveckla nya läkemedel tar tid, men om vi har tur skulle det här kunna vara en godkänd behandlingsmetod i början av 2030-talet.

Vad betyder anslaget från Barndiabetesfonden för din forskning?

– Det betyder oerhört mycket. Barndiabetesfonden delar ut mest till typ 1-diabetesforskning i hela Sverige och ungefär två tredjedelar av mina anslag har kommit från fonden. Det är helt avgörande för att kunna hålla ett högt tempo och göra framsteg i forskningen. Trots att vi lär oss mer om sjukdomen hela tiden är det en hel del som fattas för att vi ska kunna bota typ 1-diabetes. Det enda sättet att komma framåt är att forska mer. Till slut kanske man hittar en viktig ledtråd som missats, säger Nils Welsh.