Beviljade forskningsanslag 2021
Tack vare våra givare kunde vi dela ut strax under 20 miljoner kronor till svensk typ 1-diabetesforskning under 2020. I dessa artiklar har vi sammanfattat projekten som engångsgåvor, månadsgivande, företagsgåvor och andra bidrag skapat förutsättningar för.
I december tog stiftelsen Barndiabetesfonden beslut om att ge anslag till 26 forskningsprojekt. Tack vare dig som stöttat oss med engångsgåvor, månadsgivande, via ditt företag eller andra bidrag kunde vi dela ut cirka 19,5 miljoner kronor till forskningsprojekt som syftar till att förebygga, lindra eller bota typ 1-diabetes. Insulinproducerande celler utifrån stamceller, bromsmediciner och andra förebyggande behandlingar är bara några av fokusområdena i årets projekt. I dessa artiklar berättar vi mer om varje projekt för att visa vad ditt stöd har varit med och möjliggjort.
Varje krona till den livsviktiga forskningen betyder mycket för alla de barn, vuxna och familjer som lever med typ 1-diabetes. Tillsammans med dig och andra givare har vi kommit ett steg närmare en lösning på typ 1-diabetes som fortfarande är en obotlig sjukdom, en olöst knut. Tack för att du är med oss i kampen.
Translation av stamcellsframtagna insulinproducerande celler för behandling vid typ 1-diabetes
Anslag: 1 820 000 kronor
Per-Ola Carlsson, Uppsala universitet
Per-Ola och hans kollegor forskar för att försöka bota typ 1-diabetes med hjälp insulinproducerande celler från stamceller. Genom att skapa insulinproducerande celler utifrån patientens egna celler, hoppas forskargruppen kunna skapa en botande behandling som inte kräver immunnedsättande läkemedel som normalt behövs vid transplantation.
Probiotic development for the prevention of Type 1 diabetes
Anslag: 1 430 000 kronor.
Johnny Ludvigsson, Linköpings universitet
Typ 1-diabetes tycks utvecklas efter en lång process där det egna immunförsvaret angriper egen insulinproduktion. Immunförsvaret mognar i balans med de bakterier som lever i tarmen, den egna tarmfloran. I ABIS (Alla Barn i Sydöstra Sverige) har vi funnit att redan vid ett års ålder saknar barn, som sedermera utvecklar typ 1-diabetes, ofta vissa bakteriestammar som är vanliga hos de som förblir friska. Vi vill nu försöka finna bakterier som kan användas för att skapa balans i immunförsvaret, och därmed minska risken för utveckling av typ 1-diabetes.
Biomarker(s) for enterovirus-induced beta cell damage
Anslag: 1 425 337 kronor.
Malin Flodström Tullberg, Karolinska Institutet Huddinge
Malin och hennes kollegor forskar för att se om vanligt förekommande förkylningsvirus kan orsaka typ 1-diabetes. Om vissa virus har ett samband med att de insulinproducerande cellerna förstörs hoppas man hitta ett sätt att skydda cellerna. Målet med forskningsprojektet är att undersöka om man kan förebygga sjukdomsdebuten, med hjälp av till exempel antiviral behandling (bromsmediciner).
Evaluating the effect of GABA on beta-cell regeneration in Type 1-diabetes
Anslag: 1 300 000 kronor
Daniel Espes, Uppsala universitet
Daniel och hans kollegor undersöker om ett nytt läkemedel som baseras på aminosyran GABA (Gamma-Amino Butyric Acid), kan stimulera tillväxt och nybildning av de insulinproducerande beta-cellerna hos personer med typ 1-diabetes. Projektet syftar till att undersöka om behandlingen kan öka kroppens egen insulinproduktion. Lyckas studierna är förhoppningen att det ska lägga grund för en ny behandlingsmetod för människor med typ 1-diabetes.
Primär prevention av typ 1-diabetes genom immuntolerans med oralt insulin
Anslag: 1 170 000 kronor.
Helena Elding Larsson, Lunds universitet
Helena och hennes kollegor forskar för att se om så kallad oralt insulin kan förebygga eller fördröja att barn utvecklar betacells-autoantikroppar – ett förstadium till typ 1-diabetes – och i förlängningen typ 1-diabetes. Studien, som inleddes 2018, undersöker om det är möjligt att förhindra sjukdomen från att bryta ut hos barn med hög genetisk risk att drabbas av typ 1-diabetes, om oralt insulin ges under de tre första levnadsåren.
Inovative approaches to preserve residual insulin, especially Intra-lymphatic Autoantigen Injection Therapy in Type 1-diabetes
Anslag: 1 170 000 kronor.
Johnny Ludvigsson, Linköpings universitet
Det bästa sättet att lindra typ 1-diabetes är att försöka bibehålla den egna kvarvarande förmågan att bilda insulin, som ger stabilare blodsocker, mindre risk för både akuta och sen komplikationer. Vid typ 1-diabetes förstör kroppens immunförsvar insulinproduktionen, men genom att direkt i lymfkörtel spruta in ett ämne, GAD, som immunförsvaret angriper, försöker vi dämpa ”inbördeskriget” och rädda de insulinproducerande cellerna.
Elucidating the etiology of Type 1 diabetes with the aim of developing novel intervention strategies
Anslag: 1 170 000 kronor.
Oskar Skog, Uppsala universitet
Oskar och hans kollegor studerar bukspottskörteln hos människor med typ 1-diabetes för att försöka hitta orsaken till sjukdomen. Genom att analysera cellöar hos patienter med typ 1-diabetes vill man undersöka ta reda på varför vissa cellöar tycks klara sig från förstörelse. Målet med forskningen är att hitta sätt att stoppa eller förebygga sjukdomsförloppet.
Adenosine and inosine – two nucleosides so similar in structure but so different when it comes to beta-cell death and Type 1 diabetes?
Anslag: 975 000 kronor
Nils Welsh, Uppsala universitet
Nils och hans kollegor forskar för att se om höga halter av molekylen adenosin (som bildas vid stress), leder till att de insulinproducerande cellerna dör hos människor med typ 1-diabetes. Genom att utveckla ett läkemedel för att blockera adenosin vill man undersöka om det är möjligt att skydda de insulinproducerande cellerna. Blir projektet lyckat kan det leda till en behandlingsmetod för att bevara egen insulinproduktion hos människor med typ 1-diabetes.
Characteristics of slow and rapid progression to diabetes in multiple islet autoantibody positive individuals
Anslag: 975 000 kronor.
Rosaura Casas, Linköpings universitet
Rosaura och hennes kollegor forskar för att göra det lättare att förutsäga vilka som kommer att drabbas av typ 1-diabetes. I projektet kommer man undersöka varför vissa barn med hög risk att drabbas av typ 1-diabetes inte insjuknar medan andra insjuknar på kort tid. Målet är att skapa bättre förståelse för varför vissa barn insjuknar i typ 1-diabetes.
Dissecting the molecular mechanisms underlying diabetic kidney disease
Anslag: 910 000 kronor.
Dan Holmberg, Lunds universitet
Dan och hans kollegor forskar för att lära sig mer om varför många med typ 1-diabetes drabbas av njursjukdomar. Genom en särskild typ av musmodell (försök på möss) försöker forskargruppen hitta de biologiska faktorerna som visar att en person med typ 1-diabetes även är på väg att drabbas av njursjukdom. Målet är att resultaten ska kunna underlätta och utveckla behandlingar för människor med typ 1-diabetes.
A clinical genetic risk score for children with Type 1 diabetes
Anslag: 910 000 kronor.
Annelie Carlsson, Lunds universitet
Annelie Carlsson och hennes kollegor undersöker alla barn som insjuknat i typ 1-diabetes i Sverige sedan 2005. Genom att studera barnens detaljerade ärftlighet vill de hitta kopplingar till misstänkta miljöfaktorer och risk för att insjukna i typ 1-diabetes samt risken att insjukna i andra autoimmuna sjukdomar och sena komplikationer. Syftet är att öka kunskapen om varför varje individ får typ 1-diabetes, göra det lättare att anpassa behandlingen för barn som nyligen fått typ 1-diabetes samt förebygga andra sjukdomar.
ALUMNI studien: Långtidsuppföljning av barn med hög risk för typ 1-diabetes i Skåne
Anslag: 910 000 kronor.
Markus Lundgren, Lunds universitet
Markus och hans kollegor forskar för att lära sig mer om hur omgivningen påverkar sjukdomens uppkomst hos barn med hög risk att drabbas av typ 1-diabetes. ALUMNI-studien är en fortsättning av flera tidigare studier, och har som mål att öka kunskapen om hur sjukdomen utvecklas och påverkas under puberteten. Förhoppningen är att det ska ge möjlighet till en tidig och kontrollerad diagnos när barnen insjuknar.
18F-MK7246 for PET imaging of beta cells
Anslag: 900 000 kronor.
Olof Eriksson, Uppsala universitet
Olof och hans kollegor forskar för att göra det lättare att identifiera antalet insulinproducerande celler som finns kvar hos patienter med typ 1-diabetes. Med hjälp av ett nytt kontrastmedel och en särskild bildtagningsteknik (PET) kan man se antalet insulinproducerande celler som finns kvar. Syftet är att underlätta behandlingen vid typ 1-diabetes.
Strategies to immune shield the transplanted insulin producing cells derived from human pluripotent stem cells
Anslag: 650 000 kronor.
Joey Lau Börjesson, Uppsala universitet
Joey och hennes forskargrupp undersöker om insulinproducerande celler framtagna utifrån stamceller från människor med typ 1-diabetes, attackeras av det egna immunförsvaret. I forskningsprojektet utforskas olika strategier för att skydda transplanterade celler genom genmodifiering av stamceller. Om projektet blir lyckat är förhoppningen att det ska underlätta botande stamcellsterapi för typ 1-diabetes.
GABA-activated mechanism of immunomodulation
Anslag: 575 000 kronor.
Bryndis Birnir, Uppsala universitet
Bryndis och hennes kollegor forskar för att förstå hur aminosyran GABA kan få insulinproducerande celler att överleva och bli fler. Med hjälp av olika läkemedel vill man undersöka om man kan utveckla potentiella terapier för att öka, minska eller härma effekten av GABA. Förhoppningen är att man då kan hitta ett sätt att bota eller bromsa insjuknandet vid typ 1-diabetes.
REsVERaTrol in T1D (REVERT T1D)
Anslag: 520 000 kronor.
Olle Korsgren, Uppsala universitet
Olle och hans kollegor forskar för att se om antioxidanten Resveratrol, som naturligt finns i bland annat vindruvor och jordnötter, kan hjälpa till att bevara eller återbilda insulinproducerande celler hos patienter med typ 1-diabetes. Förhoppningen är att behandlingen ska kunna lindra eller till och med bota sjukdomen.
Preclinical testing of novel vaccines and antiviral agents in murine models for virus-induced diabetes
Anslag: 390 000 kronor.
Virginia Stone, Karolinska Institutet Huddinge
Virginia och hennes kollegor forskar för att se om vissa förkylningsvirus orsakar typ 1-diabetes. I ett samarbete med forskare i Finland har man producerat ett experimentellt vaccin mot sex olika förkylningsvirus kopplade till förstörandet av insulinproducerande celler. Förhoppningen är att vacciner ska kunna förhindra uppkomsten av diabetes även i de fall där sjukdomsprocessen redan startat. I projektet kommer forskargruppen även pröva en ny antiviral behandling (bromsmediciner) för de förkylningsvirus som förknippats med typ 1-diabetes.
Effekt av liraglutide på betacellfunktion hos patienter med typ 1-diabetes och kvarvarande egen insulinproduktion
Anslag: 390 000 kronor.
Per Lundkvist, Uppsala universitet
Per och hans kollegor forskar för att se om långtidsbehandling med den syntetiska glukagonliknande peptiden Liraglutide (ett långtidsverkande medel som används vid typ 2-diabetes), kan återskapa insulinproduktionen hos människor som lever med typ 1-diabetes. Målet med studien, som genomförs på personer mellan 18-30 år, är också att se om behandlingen bidrar till ett lägre HbA1C, samt minskar risken för ketoacidos, hypoglykemier och sena komplikationer.
The human virus microbiome in type 1-diabetes
Anslag: 390 000 kronor.
Björn Andersson, Karolinska Institutet Stockholm
Björn och hans kollegor forskar för att se om virus kan leda till typ 1-diabetes. Med nya laboratoriemetoder och datorprogram vill man analysera sambandet mellan olika virusinfektioner och typ 1-diabetes. Målsättningen är att lättare kunna behandla och förebygga att människor insjuknar i typ 1-diabetes med hjälp av läkemedel och vacciner.
Virtual care – tomorrow’s diabetes care?
Anslag: 341 000 kronor.
Janeth Leksell, Uppsala universitet
Janeth och hennes kollegor forskar för att se om en digital diabetesmottagning för unga vuxna mellan 18 och 25 år leder till bättre och jämnare blodsocker. Förhoppningen är att resultaten ska vara vägledande för flera digitala mottagningar, och att barn och ungdomar med typ 1-diabetes ska få bättre livskvalitet och trygghet i sin egenvård.
Mechanisms and diabetes-releated disturbance of paracrine signaling in islets
Anslag: 325 000 kronor.
Sebastian Barg, Uppsala universitet
Sebastian och hans kollegor forskar för att få en bättre förståelse av de Langerhanska öarna. Genom att studera hur de olika hormonutsöndrande cellerna i bukspottskörteln samarbetar med varandra och hur detta förändras hos människor med typ 1-diabetes, hoppas man skapa bättre förutsättningar för utveckling av stamcellsbaserade diabetesbehandlingar.
Comparative effectiveness of transitional care models for adolescents with Type 1 diabetes in the transition to adulthood: The STEPSTONES-DIAB project
Anslag: 260 000 kronor.
Carina Sparud Lundin, Göteborgs universitet
Carina och hennes kollegor forskar för att utvärdera effekten av ett strukturerat överföreningsprogram som är tänkt att hjälpa unga med typ 1-diabetes i övergången till vuxenlivet. Målet är att stärka de ungas självständighet samt delaktighet och ansvar för sin hälsa och vård, under en sårbar tid när det händer mycket i livet som påverkar både den sociala situationen och det dagliga livet med diabetes.
Neural control of human pancreas development
Anslag: 195 000 kronor.
Isabella Artner, Lunds universitet
Isabella och hennes kollegor forskar för att se hur insulinproducerande celler normalt produceras hos friska barn. Målsättningen är att projektet ska ge ny kunskap om hur ärftliga faktorer påverkar insjuknandet, och att därmed kunna förbättra botande behandlingar med hjälp av transplanterade insulinproducerande stamceller.
Absolute quantitative and 3D-spatial assessment of the islets of Langerhans in the pancreas from healthy and diabetic individuals
Anslag: 195 000 kronor.
Ulf Ahlgren, Umeå universitet
Ulf och hans kollegor använder särskilda optiska avbildningstekniker för att undersöka de Langerhanska öarna i bukspottskörteln hos människor med typ 1-diabetes. Med dessa tekniker kan man nu skapa högupplösta 3D-bilder av olika celltyper i bukspottkörteln på en skala som inte tidigare varit möjlig. Man kan därmed undersöka hur de insulinproducerande cellerna påverkas vid insjuknandet i typ 1-diabetes. Förhoppningen är att projektet ska bidra till förståelsen av bukspottkörteln och hjälpa till att utveckla nya behandlingar för typ 1-diabetes.
Immunogenetiska markörer associerade med patogenes och progression till klinisk typ 1-diabetes
Anslag: 130 000 kronor.
Agnes Andersson Svärd, Lunds universitet
Agnes och hennes kollegor forskar för att ta reda på varför så många barn och ungdomar drabbas av typ 1-diabetes. Genom att studera barn med hög risk att drabbas, vill man förstå varför endast vissa med hög risk insjuknar. De undersöker kopplingar mellan gener, blodmarkörer samt proteiner på immunförsvarets celler. Förhoppningen är att projektet ska ge en förklaring till varför immunförsvaret hos människor med typ 1-diabetes attackerar de insulinproducerande cellerna.
Examining acinar and endocrine tissue of Type 1 diabetes pancreata to elucidate the etiology of the disease
Anslag: 130 000 kronor.
Marcus Lundberg, Uppsala universitet
Marcus och hans kollegor forskar för att undersöka hur de exokrina (matsmältande) cellerna och Langerhanska öarna påverkas i bukspottskörteln hos människor med typ 1-diabetes. Förhoppningen är att forskningen ska öka förståelsen för processen som leder till att de insulinproducerande cellerna dör.