Denna webbplats använder cookies för att ge dig den bästa möjliga upplevelsen. Fortsätter du innebär det att du accepterar att cookies används.
{{ node.Name }} {{ node.Name }}

"Det är väl bara att ta en spruta?"

Cirka 3 000 blodprover och 2 000 insulininjektioner varje år – det är vad som krävs för att personer med typ 1-diabetes ska överleva. Typ 1-diabetes anses ha den mest komplexa behandlingen som sker utanför sjukvården, i hemmet.

Ett liv med typ 1-diabetes är svårt, inte bara för den som insjuknar utan även för familjer, vänner och andra anhöriga. Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom vilket innebär att kroppens eget immunförsvar angriper kroppen. Forskarna vet fortfarande inte varför detta händer och idag finns det inget botemedel för den som drabbas av typ 1-diabetes.

Nej – det är inte "bara en spruta"

Egenvården av typ 1-diabetes brukar beskrivas som den mest komplexa medicinska behandlingen som inte sker på sjukhus, utan i hemmet. Typ 1-diabetes kräver insulinbehandling och blodsockerkontroller dygnet runt, livet ut. En person med typ 1-diabetes behöver i snitt göra över 2 000 insulininjektioner och 3 000 blodsockerkontroller varje år – i resten av sitt liv. Många faktorer spelar in i ett liv med typ 1-diabetes. Trots välutvecklade hjälpmedel och nya behandlingstekniker är det mycket som kan gå fel för de som lever med sjukdomen. För mycket insulin resulterar i alltför lågt blodsocker vilket är livshotande, för lite insulin leder till alltför högt blodsocker och i värsta fall livshotande syraförgiftning (ketoacidos). Typ 1-diabetes tar aldrig en paus vilket är extremt påfrestande både fysiskt och psykiskt för alla drabbade – det gäller både för barn, föräldrar och nära anhöriga. 

Så här behandlas typ 1-diabetes

Insulininjektioner

Behandlingen av typ 1-diabetes går ut på att ersätta kroppens brist på insulin. Insulin är ett livsviktigt hormon som reglerar blodsockret i kroppen så att det ligger på en lagom nivå. Insulinet behövs för att socker i blodet ska kunna komma in i kroppens celler och ge dem energi. Utan insulin kan vi inte leva. Insulinet ges antingen med hjälp av en spruta som även kallas för insulinpenna, eller med hjälp av en insulinpump.

Hos en frisk person regleras insulinproduktionen helt automatiskt och blodsockret hålls på en mycket jämn nivå. Personer med typ 1-diabetes som inte har en insulinpump behöver tillföra långverkande insulin en till två gånger per dygn. Utöver detta måste insulin ges till varje måltid för att kroppen ska kunna ta vara på maten samt korrektionsdoser om blodsockret blir för högt. Totalt krävs det ofta sex till tio injektioner varje dag.

Kolhydraträkning

En person med typ 1-diabetes behöver räkna kolhydrater eftersom behandling med insulin baseras på antal gram kolhydrater som man äter. Det är livsviktigt för en person som har typ 1-diabetes att lära sig hur maten påverkar kroppen, och vad som är snabba och långsamma kolhydrater eftersom det styr medicineringen av insulin och hur man mår. Det är viktigt att planera regelbundna måltider för en jämn blodsockerkurva. Man behöver dessutom anpassa behandlingen till graden av fysisk aktivitet.

Blodsockerkontroll

För att veta om insulindoserna har önskad effekt krävs att man mäter blodsockret kontinuerligt. Alla som lever med typ 1-diabetes behöver en blodsockermätare som håller koll på värdet. Detta görs antingen via stick i fingret, avläsning av en kontinuerlig blodsockermätare eller glukossensor som kallas CGM (Continous Glucose Monitoring). Vissa blodsockermätare kan larma om blodsockret blir för högt eller för lågt så att korrektion kan göras med antingen druvsocker (vid för lågt blodsocker) eller extra insulin (vid för högt blodsocker). De som inte använder glukossensor kontinuerligt behöver mäta blodsockret före och cirka 1,5 timme efter varje måltid samt vid eventuella känningar vid lågt eller högt blodsocker.

Hjälpmedel

Eftersom den manuella tillförseln av insulin inte är lika exakt och smart som kroppens egen insulinproduktion blir blodsockret hos barn med typ 1-diabetes ofta högre och lägre än normalt.

Trots utvecklingen av hjälpmedel är det uppenbart att en perfekt anpassning av insulindoser fortfarande är svårt att åstadkomma. Den nya tekniken ställer också stora krav på användarna, både drabbade och anhöriga, som på gott och på ont larmas dygnet runt för att kunna korrigera blodsockret.

Fysisk aktivtet

Vid fysisk aktivitet förbrukas energi. Den som har typ 1-diabetes behöver helst ha regelbunden fysisk aktivitet, och dessutom lära sig hur mycket energi som krävs vid fysisk aktivitet, liksom hur insulindoseringen ska anpassas. Fysisk aktivitet är viktigt för alla människor för att må bra men det är extra viktigt för personer med typ 1-diabetes att röra på sig. Regelbunden motion hjälper oss att må bra både fysiskt som mentalt.

Vanliga myter om typ 1-diabetes

Typ 1-diabetes är en livshotande sjukdom som kan drabba vem som helst, när som helst under livets gång, oavsett kost- eller levnadsvanor. Trots sjukdomens allvar är kunskapen om sjukdomen alldeles för låg i samhället.

 Klicka här för att läsa mer om några av de vanligaste myterna om typ 1-diabetes.

 

Hjälp oss besegra typ 1-diabetes

Hjälp oss ge forskarna rätt förutsättningar för att besegra typ 1-diabetes. Swisha valfritt belopp till 900 05 97 och märk din gåva "Besegratyp1". Tillsammans är vi starka.

Du kan enkelt ladda ned bilden och öppna den i din Swish-app för att ge en gåva till forskningen.

Tillsammans för att öka kunskapen om typ 1-diabetes

Under maj 2021 kommer vi tillsammans med våra samarbetspartners, företagsvänner och eldsjälar att sprida kunskap om typ 1-diabetes. 

 Läs mer om hur du kan engagera dig i vår kampanj

Möt några av familjerna som lever med typ 1-diabetes

×
  • {{ node.Name }}