Plusgiro: 90 00 59-7  |  Bankgiro: 900-0597

Vilka sorters diabetes finns det?

Typ 1 diabetes

När barn får diabetes så är det nästan alltid fråga om typ 1 diabetes, som därför också har kallats barndiabetes. Emellertid är antalet som får typ 1 diabetes efter 15 års ålder större än det antal som får diabetes före 15 års ålder, och man kan få typ 1 diabetes i alla åldrar. Typ 1 diabetes karakteriseras av att de celler som bildar insulin (de s.k. betacellerna i de Langerhanska öarna spridda i bukspottkörteln) dör. När majoriteten av de insulinproducerande cellerna har dött så räcker inte insulinproduktionen. Inom något eller några år efter diagnosen, ju yngre barn desto kortare tid, har alla betacellerna dött och då skulle kroppen dö om inte insulin tillförs utifrån. Insulintillförsel är således livsuppehållande behandling, och det går inte att behandla med tablettbehandling eller enbart diet. Denna typ av diabetes kallas därför också insulinberoende diabetes.

Typ 2 diabetes

Om insulinproduktionen inte räcker för att klara kroppens behov, trots att insulinproduktionen är god eller relativt god, så uppstår relativ brist på insulin. Detta inträffar oftast hos äldre människor, delvis därför att betacellerna med åldern blir färre och kanske fungerar sämre, och också därför att den fysiska aktiviteten minskar vilket minskar insulinets effekt/känsligheten för insulin. Därför kallades sjukdomen förr åldersdiabetes. Emellertid drabbar typ 2 diabetes numera allt yngre människor, dels därför att den fysiska aktiviteten minskar, dels därför att kroppen blivit alltför stor p.g.a. uttalad fetma. Då räcker kanske inte längre insulinproduktionen till och den relativa insulinbristen medför liknande symtom och skador på kroppen som vid typ 1 diabetes. Eftersom betacellerna kan producera insulin så kan man behandla med tabletter, som antingen stimulerar insulinproduktionen, eller som ökar känsligheten för insulin.

MODY

Maturity Onset of Diabetes in the Young, innebär således att en vuxendiabetesliknande form av diabetes drabbar barn. Det har visat sig bero på s.k. mutationer (förändringar) i de gener som har att göra med insulinets effekt eller förmågan att transportera in socker i cellerna. Man känner numera till olika former av MODY. Om man misstänker MODY bör utredning göras, då de barn med vissa former av MODY faktiskt klarar sig väl så bra på tablettbehandling som insulintillförsel.

Övriga former av diabetes

Om en svår skada på bukspottkörteln leder till att bukspottkörteln måste opereras bort, så försvinner förstås även betacellerna vilket leder till insulinberoende diabetes. Vissa sjukdomar kan också skada bukspottkörteln så allvarligt att även flertalet av betacellerna dör, vilket ger diabetes. Det kan röra sig om cancer i bukspottkörteln, svår inflammation som ibland framkallats av alkohol, eller ex. skador som uppkommer vid sjukdomen Cystisk Fibros. Det finns också läkemedel som skadar betacellerna eller blockerar insulinfrisättningen.

 

Senast uppdaterad: 2014-03-14

Sidansvarig
Johnny Ludvigsson
Professor/överläkare och Barndiabetesfondens ordförande
Skicka e-post

Kontakta oss
Barndiabetesfonden
Gränsliden 10
582 74 Linköping
Telefon: 013-10 56 90
kansli@barndiabetesfonden.se
Om oss
Barndiabetesfonden stödjer forskning vars syfte är att förebygga, bota eller lindra diabetes hos barn och ungdomar. Varje gåva är viktig och skänker hopp om nya framsteg och genombrott.
Org.nummer: 822001-9072  |  Plusgiro: 90 00 59-7  |  Bankgiro: 900-0597
Barndiabetesfondens beskyddare: H.K.H. Kronprinsessan Victoria