Pågående forskning

Typ 1 diabetes blir allt vanligare. Sjukdomen är livshotande, och trots intensiv tung daglig behandling drabbas många barn och unga av allvarliga komplikationer. Ingen kan botas. Det enda som kan ändra på detta är forskning.

Forskning som Barndiabetesfonden har gett stöd till

• Försök att reda ut vad det är som orsakar den autoimmuna process som leder till att de insulinproducerande betacellerna dödas. ABIS (Alla Barn i Sydöstra Sverige) är en studie där 17 000 barn som föddes 1997-1999 i Sydöstra Sverige följs med frågeformulär och provtagningar. Hittills (2010) har minst 75 av dessa barn fått diabetes och man kan studera vad som hände dessa barn tidigt i livet som kanske förklarar varför de senare fått diabetes. En annan studie i Sverige är DiPiS (Diabetes Prediktion i Skåne), där identifierade riskbarn följs.
• Mer specifika studier som syftar till att identifiera om vissa s.k. coxsackievirus kan skada eller döda betacellerna.
• Försök att förebygga typ 1 diabetes: Ovannämnda DiPiS har börjat ett pilotprojekt för att ge s.k. GAD-vaccinering till barn med hög risk att utveckla diabetes.
• Intervention för att rädda kvarvarande insulinsekretion vid diabetesdiagnosen. I Sverige har framgångsrika studier gjorts med s.k. GAD-vaccin till barn och ungdomar som nyligen fått diabetes och nu pågår stora studier där både förmågan att bevara kvarvarande insulinsekretion och mekanismerna, d.v.s. hur de vita blodkropparna reagerar, studeras.
• Försök att bota typ 1 diabetes med transplantation av celler från de Langerhanska öarna. I Uppsala finns ett nordiskt centrum för sådan forskning, som också har starkt stöd från amerikanska anslagsgivare.
• För att klarlägga vilka barn som inte har klassisk typ 1 diabetes, och studera hur ärftliga faktorer kan vara involverade, tas blodprover från alla nyinsjuknade barn i Sverige, som del av BDD-studien (Bättre Diabetes Diagnostik).
• Flera studier rör komplikationer. För att se om allvarliga hypoglykemier d.v.s. insulinchock med medvetslöshet och kramper, leder till förändring av hjärnans funktion, görs uppföljning med avancerade former av EEG. Långtidskomplikationer d.v.s. hur främst njurar och ögon påverkas i relation till blodsockerbalans, blodtryck, blodets fetthalt etc. studeras också.
• Hur man med förbättring av behandling och information kan åstadkomma så bra blodsockerbalans att komplikationer kan förhindras och barnens livskvalité förbättras. Således görs studier av hur bra det är med insulinpump i förhållande till injektioner med s.k. insulinpennor, och det görs också studier om hur man kan underlätta information och utbildning med hjälp av Internet.

Exempel på internationell forskning

• Försök att finna orsaker till diabetes, med liknande upplägg som de svenska studierna, pågår i en jättestor internationell studie som kallas TEDDY-projektet.
• Försök att förebygga diabetes genom att undvika komjölksproteintillförsel de första levnadsåren pågår i ett multinationellt projekt som kallas TRIGR, där även flera svenska kliniker ingår.
• Intervention för att rädda kvarvarande insulinsekretion hos nydiagnostiserade patienter. Härvid studeras inte bara effekten av GAD utan också effekten av s.k. monoklonala antikroppar mot olika delar av immunförsvaret, ex. antiCD3, antiCD20. Man försöker också att ingripa genom att tillföra antigen ex. GAD med hjälp av DNA i s.k. DNA-vacciner.
• Studier som rör användning av glukossensorer för att se om man härmed kan förbättra blodsockerbalansen.
• Försök att utveckla s.k. artificial pancreas d.v.s. konstgjord bukspottkörtel, ett slutet system där insulinpump och insulintillförsel styrs av glukossensorer.

Senast uppdaterad: 2010-08-30

Sidansvarig
Johnny Ludvigsson
Professor/överläkare och Barndiabetesfondens ordförande
Skicka e-post